Den orättvisa som nu gäller mellan byarna på landsbygden är obegriplig. Några byar som har drygt 700 invånare har efter omläggningen fått tolv turer på vardagarna och tre turer på lördagar och söndagar. Andra byar som har cirka 800 innevånare blev helt utan kollektivtrafik.
Att en så liten stad som Skellefteå har kvartstrafik i centrum är svårt att förstå. I Skellefteå kör det nu omkring en massa tomma bussar, ibland i trafik och oftast skyltade med ”Ej i trafik” på grund av dåligt utnyttjande av bussar och chaufförer. Det är inte på grund av pandemin som bussarna går tomma, statistik från hösten 2019 talar sitt tydliga språk.
Det är verkligen inte bra pr för Skellefteå kommun med alla dessa missnöjda kommuninvånare. Har Skellefteå kommun gjort någon vettig utvärdering av den nya kollektivtrafikomläggningen? Hur mycket har omläggningen kostat skattebetalarna?
Skruttan
Svar direkt
Förändringarna av kollektivtrafiken i Skellefteå har gjorts för att skapa hållbar utveckling. Skellefteå har en tydlig tillväxtambition samtidigt som man vill minska miljöbelastningen. Utgångspunkten då förändringen initierades var att i Skellefteå kommun reser endast tre till fyra procent kollektivt, samtidigt som biltrafiken medför försämrad luftkvalitet, och en bedömning om en trafikbelastningen som på sikt skulle bli för hög. Som underlag för förändringen har kommunen använt utredningar från ledande konsulter inom planering och kollektivtrafik.
Målsättningen med förändringen av kollektivtrafiken var att fördubbla antalet resande fram till 2030. För att möjliggöra det krävs att den attraherar andra grupper än tidigare som ska uppleva att bussen går tillräckligt ofta och snabbt till önskade målpunkter. Därför har en helt ny struktur för kollektivtrafiken skapats. Detta innebär att 90 procent av befolkningen i hela kommunen har mindre än två kilometer till en hållplats med tidtabeller med hög frekvens samt 60 procent av befolkningen har mindre än en kilometer till en hållplats. Detta skapar alltså betydligt större möjligheter för det stora flertalet medborgare att resa kollektivt med fordon som drivs av främst el och biogas.
Ett ökat kollektivt resande minskar trängsel, trafikolyckor, utrymme för parkering och gör luften renare. Men det är en stor kulturförändring som tar tid att genomföra. Situationen med covid har ytterligare medfört att många tvekar att resa kollektivt för närvarande. En satsning för ökat kollektivtrafikresande kostar mer av skatteintäkter, men samtidigt är bedömningen att samhället gör andra kompenserande vinster. Ett växande och hållbart Skellefteå behöver en attraktiv och bra kollektivtrafik.
Lars Hedqvist, planeringschef Skellefteå kommun