Allt färre unga kvinnor vill skaffa barn. Är det konstigt i en värld med krig och en alltmer upphettad värld?
Mellan 2000 och 2019 kan 7348 naturkatastrofer kopplas till klimatförändring. De har dödat 1,23 miljoner människor och lett till ekonomiska förluster på 30 triljoner kronor.
Även Skandinavien drabbas. Skenande matpriser beror bland annat på att skördar slagits ut på grund av översvämningar och torka. Allt fler svenskar drabbas av översvämningar och försäkringsbolag menar att det kommer bli svårt att försäkra fastigheter i sårbara områden.
Viljan att skaffa barn blir knappast större av att politiken blundar sig in i framtiden. Trump gör sitt bästa för att slå sönder allt som andas klimatpolitik. Den svenska regeringen har lyckats öka utsläppen av växthusgaser för första gången på femton år.
En planet med extremtorka, bränder och vattenbrist gör delar av vår jord obeboeliga, skapar nya krig och konflikter, tvingar familjer att lämna sina hem. Redan nu lever 600 miljoner människor i sårbara områden. Att snabbt minska utsläppen är en av våra viktigaste säkerhetsinsatser.
De globala utsläppen kan nå sin kulmen de närmaste åren, främst tack vare minskad kolanvändning och en snabb utbyggnad av förnybar energi som blir allt billigare att installera. EU:s klimattullar bidrar genom att ett pris på utsläpp även etableras i omvärlden.
I en tid när allt tycks handla om försvarskapacitet, behöver vi hålla flera tankar i huvudet. Att bryta sönder klimatpolitiken eller minska stödet till omställningen i låginkomstländer stärker knappast tillförsikten inför framtiden.
Att våga försöka få barn kommer alltmer handla om huruvida vi lyckas stabilisera klimatet på vår vackra blåskimrande planet.