Skillnaden mot läkarna är astronomiska. Alla läkare blir specialister. De upprioriteras i löneförhandlingar då de anses avgörande för en fungerande sjukvård. De schemasätts endast dagtid till skillnad mot sköterskor som måste jobba kvällar och helger. Av någon anledning behövs läkarinsatser även efter kl 17, vilket medför furstliga övertidstillägg.
Få tandläkare blir specialister. Karriärsmöjligheterna är minimala. Chefspositioner besätts av andra yrkeskategorier. Löneförhandlingarna inom folktandvården är utformade som en grundlag.
1. Specialister prioriteras starkt. 2. Chefer får också mer. 3. Allmäntandläkarna får minst. Så har det sett ut varje år. Och de får inte strejka då det anses samhällsfarligt. De får tigga sig till kompetensutveckling. Det är helt skandalöst. Det är allmäntandläkarna som utfört all tandvård till unga, gamla, sjuka, funktionsnedsatta, asylsökande. Jag anser att hälso och sjukvården i varje region borde reagerat på utvecklingen.
Vakanserna har successivt ökat och i glesbygdskommunerna står nya tandläkarstolar tomma. I några år har ledningen hållit ställningarna genom att mer eller mindre med tvång utlokalisera dem från tätorterna till utsatta områden. De första åren var det inte ens självklart att de fick reseersättning. Lönetilläggen har varit låga som möjligt.
Detta har väl förmodligen förbättrats men loppet är kört. Florence Nightingaleeran har upphört. Tystnadskulturen lever vidare. Har allmäntandläkarna chans att kunna jobba privat drar dom på stubinen. Skillnaderna? Jo, bättre betalt, planera själv sina arbetstider, välja kompetensutveckling, gärna på attraktiva platser, Slippa tokiga pålagor från ovan. Välja sitt klientel. Och de är så glada. Som lök på laxen värvar de andra personalkategorier med samma effekt som ovan.
Nu grinar ledningarna. Det är så dags. De vill inordna och styra privat verksamhet i det offentliga. Dream on.