Undernäring bland äldre är en dold folksjukdom. Den orsakar stort personligt lidande, ökar risken att dö i förtid och kostar samhället miljarder varje år. Merparten av de drygt 2 miljoner svenskar som är äldre än 65 år bor hemma. Av dem har cirka 150 000 hemtjänst och 88 000 finns på äldreboenden. Enligt Socialstyrelsen (SoS) lider nästan 40 000 personer av undernäring inom äldreomsorgen och drygt 100 000 lever i riskzonen för undernäring.
Med stigande ålder och inaktivitet minskar aptiten och ökar risken för undernäring. Samtidigt framhåller forskningen måltidens avgörande betydelse för att äldre ska hålla sig friska och förebygga ohälsa. Men många äldre erbjuds inte möjligheten och rätten till den kost och näring de behöver och vill ha. Och ännu allvarligare – fyra av tio kommuner serverar inte tillräckligt med mat till personer i äldreomsorgen, enligt Livsmedelsverket. När hörde man dessa orättvisor diskuteras i termer av åldersdiskriminering?
Upplevelsen av en positiv måltid beror inte bara på vad som finns på tallriken. Måltidsbegreppet är bredare än så. Mat i äldreomsorgen ska naturligtvis ge energi och näring men måltiden ska också vara en stund på dagen att se fram emot. Det ger inte bara bättre livskvalitet utan minskar också behovet av läkemedel och sparar vårddygn i en redan hårt belastad vård- och omsorgssektor.
Mat och måltider får ofta sämre betyg än andra verksamheter i äldreomsorgen. Och framför allt är skillnaderna stora på kommunnivå. Av personer med hemtjänst får cirka 38 000 maten levererad till sina hem, i vissa fall för en hel vecka. Det finns gott om vittnesmål där besvikna äldre berättar att de slänger delar eller hela portioner av denna mat. Kanske inte så konstigt när färdiglagad och paketerad lådmat lätt tappar både färg, doft och smak. För en tid sedan betecknade stjärnkocken Leif Mannerström sådan undermålig mat ”människoförakt på fat.”
Tidigare rapporter från SoS visar att inte sällan saknas systematiska rutiner och en tydlig ansvarsfördelning för att förebygga och behandla undernäring, framför allt för äldre som bor hemma. För att råda bot mot dessa missförhållanden borde regelbundna matgenomgångar införas, likt läkemedelsgenomgångar samt en lagstadgad kvalitetsnivå för äldremåltider på motsvarande sätt som för skolluncher.
Undernäring bland äldre är ett känt problem som riskerar öka i takt med att antalet äldre över 65 år också ökar. År 2035 beräknas de utgöra cirka 23 procent av befolkningen och redan år 2030 beräknas antalet personer som är 80 år eller äldre öka med 250 000, en ökning med 45 procent. Detta borde vara skäl nog för våra politiker att ta ett helhetsgrepp på måltidsfrågan och se den som en viktig del av vården och omsorgen.