I dagarna pågår en liten kampanj i Robertsfors, Västerbotten. I detta samhälle lägger den ena efter den andra banken ned sina kontor . Motståndet är hårt men bankerna bryr sig inte. Det kyligaste svaret som en bankchef för en svensk storbank i norra regionen undslapp sig i en tidning var ungefär följande: Pensionärerna och de äldre måste lära sig, och ta till sig den nya tekniken när det gäller personliga bankärenden. 

I Robertsfors måste en människa som har en större affär på gång åka till Umeå för att utföra sitt ärende och träffa en tjänsteman personligen. Det är ungefär sex mil enkel väg.

Att säkra upp sin identitet på nätet är numera ett projekt som kan ta en hel kväll för den som inte är specialist. Facebook har nu börjat med ansiktsigenkänning på något sätt. Om du byter enhet från vilken kommunikationen sker så måste du bevisa din identitet genom ett foto (!) av ditt id-kort eller en liten filminspelning i vilken du vrider på huvudet. Det går inte "snabbt och smidigt" som detta gigantiska tech-bolag säger. Det går inte alls utan kamera eller filmkamera. Säkerhetstänkandet har på grund av omgivningens hotfullhet i princip slagit knut på sig själv.

Som jag tidigare skrivit om är hela den här cirkusen med nya appar och nya uppdateringar så småningom en fälla där du sitter fast i rundgången som är kopplad till det ständiga införskaffandet av nya prylar och ny hårdvara.

Till programmet Nedkopplad i P1 ringde en kvinna och menade med lätt desperat tonfall att det ska gå att leva ett vardagsliv utan större inblandning av IT. Som det är idag är det ett tvång och en press på människan att minsta ärende snart inte går att genomföra utan en så kallad smartphone. Med tanke på alla hacker-attacker som varit de senaste månaderna och även nu i samband med Sveriges och Nordens utsatthet som nära nog grannar med Ukraina-kriget så är det dags att ifrågasätta stora delar av IT-samhället.

Olov Wikström, Skellefteå