Hög ålder är den starkaste riskfaktorn vid covid-19. Men ändå överlevde 52 procent av de boende på särskilda boenden sin covid-19-infektion, 74 procent av dem med hemtjänst. Det finns hopp. Detta under pandemins första år, men efter hand har vårdens resultat förbättrats, och chansen att bli frisk efter vård har ökat.
Spelar det någon roll om de äldsta får sjukhusvård? Förbättras deras chanser? I så fall är det synd att inte fler av dem får det. Enligt socialstyrelsen har bara 15 till 20 procent av personer som bodde på särskilda boenden och avled i covid-19 fått sjukhusvård. Äldrevårdschefen i Skellefteå säger i Norran att läkarna har blivit bättre på att behandla covid-19. Var har denna vård skett, på sjukhus eller på särskilda boenden? Vilken vård har givits, på sjukhus respektive på särskilda boenden – syrgas, dropp, heparin, kortison?
Erik
Svar direkt
Covid-19 varierar starkt i uttryck och svårighetsgrad. En del blir svårt sjuka med kraftig inflammation och proppbildning, medan andra inte har några symtom alls. Som med de flesta svåra infektioner med uttalade symtom är risken större för dålig utgång hos de med hög ålder och annan bakomliggande sjuklighet. Erfarenheten är att av de som vårdas på sjukhus och blivit svårt sjuka har intensivvården inte varit framgångsrik för äldre, skörare personer.
Pandemin har hittills skördat 55 liv i Skellefteå. 45 procent av dem avled på vård- och omsorgsboende, vilket är bland de lägsta siffrorna i Sverige. Ivo har i sin granskning av vården på vård- och omsorgsboende i Skellefteå inte hittat några brister i medicinsk vård och behandling. Både för personer på vård- och omsorgsboende och i ordinärt boende med hemtjänst görs en individuell bedömning om vilken vård och behandling som kan gynna individen.
På vård- och omsorgsboende i Skellefteå finns möjlighet till behandling med syrgas, blodförtunnande, kortison och dropp på samma sätt som på en vårdavdelning. Varje individ får en god omvårdnad av personal som de känner och det finns tillgång till sjuksköterska dygnet runt. Därför får dessa personer oftast bäst vård i sitt boende. I ordinärt boende kan det vara större svårighet att tillgodose omvårdnadsbehovet, sämre möjligheter till syrgasbehandling och dropp. Personer med allvarlig covid skickas därför oftare in på sjukhus.
Vår erfarenhet är att möjligheterna att tillfriskna i de allra flesta fall är likartade på vård- och omsorgsboende och sjukhus. Vi vill också framhålla att många av de äldre sköra personer som smittas får en relativt mild infektion och tillfrisknar utan några större medicinska insatser.
Jenni Fryxell, distriktsläkare Anderstorp
Mats Gustavsson, distriktsläkare Ursviken
Eva Fhärm, distriktsläkare Bureå
Karin Sunnefeldt, distriktsläkare Heimdall
Bertil Ekstedt, distriktsläkare Ursviken
Marie Jinder, överläkare medicinkliniken
Sonja Sundqvist, verksamhetschef