I Ekots lördagsintervju 4 maj utfrågades Jan-Olof Jacke, chefen för Svenskt Näringsliv. Han fick många frågor om hur mer energi skulle skapas för att industrin skulle kunna vara med och rädda klimatet. Inte oväntat ställde intervjuaren frågor om det var mer kärnkraft som skulle göra oss mindre fossilberoende. Frågor kom också om hur detta skulle finansieras. 

Jacke som egentligen har en ganska realistisk syn på hur notan för mer kärnkraft ska betalas svarade på olika sätt undvikande på den raka frågan om det var med skattepengar som ny kärnkraft skulle finansieras. Svaret innan intervjun tog slut blev att det behövdes mer pengar än det regeringen hittills försöker få fram. Det skulle nog behövas privata aktörer också. 

Men det går inte att sätta ny kärnkraft på agendan hur snabbt som helst. Även om regeringen önskar ett så kallat snabbspår. Det har tillkommit en mängd lagstiftning ur miljö- och säkerhetssynpunkt sedan Harrisburg, Tjernobyl och Fukushima. I princip var också det svenska kärnkraftsprogrammet under avveckling om inte Tidö-regeringen börjat dra i en annan riktning. Utredningstider kan bli långa trots önskat snabbspår. 

En annan fråga är den kommunal vetorätten. Erfarenheterna från försök till etableringar av vindkraft har ju visat att det inte är populärt med tekniska anläggningar i många områden.

Den 6 maj meddelas också i svenska media att uppgifter kommit in från Ryssland om att landet tänker göra en övning med taktiska kärnvapen för sin "territoriella säkerhet". Det verkar väldigt vårdslöst. Nu är vi med i Nato och har inte ordentligt sagt nej till kärnvapen på svensk mark i krigstid. Vi har ett antal kärnkraftverk igång i Sverige, är det då inte något oövertänkt att vilja skaffa mer kärnkraft när Europa står inför ett potentiellt kärnvapenhot. 

Tidö-regeringen kan val prata med FN så att de kontaktar Putin och ber honom sluta med sitt skrammel med kärnvapen.