Jag har den största respekten för Bolidens satsningar på förbättrad arbetsmiljö vid smältverket, som Linn Andersson platschef på Boliden Rönnskär skriver om i svaret på min insändare i Norran den 28 augusti. Men låt oss vara tydliga. Det finns enligt mig inget användningsområde för så kallad järnsand som inte kan lösas lika bra, eller till och med bättre, med naturmaterial.

Här finns dock en väsentlig skillnad. Naturmaterial kostar, men järnsanden tillhandahålls till mycket låg kostnad. Marknadsmässigheten består i att Boliden måste bli av med slaggen för att över huvud taget kunna bedriva verksamheten vid smältverket.

När det gäller deponi av restprodukten kan jag inte se att någon tillståndsmyndighet skulle motsätta sig en förvaring av slaggen i Aitikgruvans deponi. Jag tror det vore god politik för företaget att snarast lösa frågan om deponi vid gruvan och samtidigt presentera en lösning för hur Skellefteå kommunen kan göra sig kvitt sitt slagglager.

Bli ett föredöme – ta med skräpet hem!

Lars Eriksson (ej att förväxlas med insändarredaktören)