Nu utsorteras hundratals böcker. Politikerna säger att de anslår medel och personalen har ansvaret för verksamheten. Vad är kriteriet för utsorteringen? Vilka böcker och media blir kvar och kommer att vara tillgängliga för allmänheten? Hur många böcker om Skellefteås historia blir kvar? Den som klipper av sina rötter har svårt att klara stormar. Kommer fjärrlån att finnas kvar? Och en massa andra frågor finns, vem kan svara på frågorna?
Hur har de nya kriterierna delgivits Skellefteborna som är skattebetalare? Biblioteken har ett övergripande biblioteksansvar för invånarna i kommunen. I en tid som verkligen känns som den utveckling vi hade på 1930-talet – när Bolidens gruvor fick fart och Rönnskär anlades – har biblioteket en stor uppgift och ska absolut få fortsätta ha hög kvalitet.
Om nu inte biblioteket har egna ytor bör de för dagen inte aktuella böckerna sparas hos någon som till billigare kostnad än Skellefteå kommun kan lagra dem tills vidare. Hursomhelst får inte böckerna slängas bara för att det inte ryms i det nya biblioteket, eller för att de anslagna pengarna inte räcker till. Tänk utanför boxen, det känns orimligt att enskilda tjänstepersoner ska ta dessa beslut. Detta är en fråga på högre och bredare nivå.
Martha Hellgren, Skellefteå
Svar direkt
Den regionala biblioteksplanen för Västerbotten 2021-2024 är rykande färsk och fastslogs kort innan årsskiftet. Biblioteken i Västerbotten har en lång och god tradition av samarbete och värdesätter att kunna göra gemensam sak i arbetet med det viktiga uppdrag som åligger oss via bibliotekslagen. Av den anledningen tog kulturnämnden i Skellefteå beslut om att avvakta med den kommunala biblioteksplanen tills dess att den regionala var politiskt antagen.
Arbetet lokalt har inte stått stilla och Skellefteås biblioteksplan kommer att antas under året med lokala anpassningar och prioriteringar som knyter an till den regionala planen och föreslagen nationell biblioteksstrategi. Kulturnämnden antog en ny mediapolicy för biblioteken i Skellefteå i november. Den fastslår bland annat att mediebeståndet ska vara aktuellt och ha både bredd och djup. Att medierna ska stimulera läslust, kulturupplevelser, kunskapssökande och debatt. Att biblioteken värnar informations-och yttrandefrihet samt strävar efter att mediebeståndet ska vara allsidigt och gynna en fri åsiktsbildning.
Policyn och bibliotekspersonalens kompetens ligger till grund för såväl gallring som inköp av medier. Antalet fysiska medier minskar utifrån att antalet hyllmeter minskar och vi planerar utifrån dessa förutsättningar. Vi fortsätter vår satsning på digitala resurser som är bra ur både hållbarhets- och tillgänglighetsperspektiv och genomför prioriteringar i vad som ska finnas i vårt bestånd. Exakt vilka böcker som blir kvar eller hur många böcker om Skellefteås historia som kommer att finnas kan jag inte besvara, men jag har full tillit till personalens kompetens i detta arbete.
Det görs en satsning på de lokala författarna i form av ett Västerbottensrum när stadsbiblioteket flyttar in i Sara kulturhus. Vi värdesätter arbetet med att bevara våra rötter och att så nya frön. Ingen litteratur ska gå förlorad för eftervärlden och likt andra folkbibliotek skickas därför våra utgallrade exemplar till Umeå depåbiblioteket om de saknas i deras samling. Depåbibliotekets uppgift är att ta emot och bevara, utlåna och i övrigt disponera över svensk litteratur som gallras ut från folkbiblioteken i Sverige. I och med depåns existens minskar bibliotekens behov av egna dyra magasinsutrymmen samtidigt som tillgången till den äldre, lågfrekventa svenska litteraturen säkerhetsställs.
Det finns inga planer på att ta bort möjligheten till fjärrlån.
Mikke Ejrevi, avdelningschef kultur och bibliotek, Skellefteå kommun