Man blir minst sagt beklämd då man läser svaren från kommunens ansvariga på insändaren som tar upp barnens situationen på stora förskolor i Skellefteå, Norran den 3 maj. Svaren de lämnar är tagna ur en läroplan och är ett önskat mål hur en fungerande förskoleverksamhet ska fungera. Men tyvärr är verkligheten inte ens i närheten av dessa mål. Fast de ansvariga låtsas tro att kommunens förskolor har uppnått målsättningen.

Med dagens storlek på förskolor, men framförallt storleken på barngrupper, är målsättningen omöjlig att uppnå. Forskning visar att barn far illa av för många kontakter under en dag på förskolan. Barn med särskilda behov mår extremt dåligt i sådana miljöer. De kräver lugn, harmoni och få kontakter.

De pedagoger som utövar sin profession på kommunens förskolor får ta ett otroligt stort ansvar för att få till en mänsklig miljö för barnen och för varandra. Frågan är bara hur länge de kommer att orka stanna kvar i verksamheten. Kommuner och privata företag ser bara den ekonomiska biten, därför klarar de inte av att bedriva verksamheter med mänskliga behov.

Välfärden är ingen marknad. Mänsklig omtanke och omvårdnad får inte ha ekonomiska begränsningar.

BenHurFrid