Att jobba som förskolelärare/barnskötare inom barnomsorgen är inte lätt alla gånger, Men ger det rätten att se mellan fingrarna, ignorerar problem eller konflikter som faktiskt kan förekomma?
Att jobba som pedagog på en förskola som är antingen kommunal, privat eller kopplad till en kyrka/församling, kräver alltid en utbildning, uppmärksamhet, närvaro, struktur och rutiner men framförallt se till alla barnens bästa och deras behov. För mig är det en självklarhet som tidigare har jobbat inom barnomsorgen.
Men vem som helst ska och är inte lämpad för detta yrke. Kan man inte ta sin uppgift på allvar samt att lyssna på vad barnen signalerar till sina föräldrar om hur de upplever dagen/veckan på förskolan så kanske man ska se sig om efter ett nytt jobb. Mitt barn ska inte behöva känna en rädsla eller oro över att behöva gå till förskolan för att ingen lyssnar, bryr sig eller tar det på allvar, framför allt inte att andra barn beter sig hotfullt med att knuffas, petas i ögon, hoppa med armbågen mot magen, trycka ner huvudet i soffan eller mot golvet. Jag vill att mitt barn ska känna att man blir lyssnad på, sedd av pedagogerna och känna en trygghet på förskolan.
Men varför finns det då fall där pedagogerna och rektorn på förskolan varken lyssnar på barnet eller på dess föräldrar, utan istället sopar problemet under mattan genom att låtsas som att ingenting hänt eller ljuger för vårdnadshavare. Som till exempel när man följer upp om armbågen i magen eller vad det nu kan vara och man får svaret av pedagogerna att men de kramas ju bara, det är ingen fara. Hallå, det är inte att kramas, det är våld mellan barnen.
Hur kan man sova på nätterna med gott samvete som pedagog när detta inträffar? Vill man inte ha en bra och fungerande kommunikation med oss föräldrar? Då är det något som är väldigt fel när anställda och rektorn på förskolan börja ljuga för oss föräldrar. Börja lyssna och se varje barns behov av stöd och hjälp, se varje barn för vem det är och jämför inte barnen med varandra, Börja lyssna på oss föräldrar och ta till er av vad vi önskar och hör, och kasta inteproblemen under mattan genom att ljuga för oss eller låtsas som att problemet inte finns.
En upprörd fd pedagog