Jag promenerar längs älven en torsdag eftermiddag. Solen på väg ner i väster. På Viktoriabron står trafiken stilla. Stadsjeepar, husbilar, långtradare. Alla på tomgång. Bron är fylld av fordon på väg norrut.
För någon månad sedan rapporterade Ekot att Naturvårdsverket redan 2021 konstaterade att luftkvaliteten över Skellefteå är direkt hälsovådlig. Att utsättas för dålig luftkvalitet under längre tid ökar risken för hjärt-/kärlsjukdomar och lungcancer. Särskilt barn är i riskzonen, eftersom deras lungor är under utveckling. Skellefteå kommun har ännu, flera år senare, inte lyckats åtgärda den dåliga luften. Kommunen marknadsför sig gärna med gröna ambitioner. Men var finns de djärva förslagen för att få ner utsläppen?
Var planeras grönytor och nyplanteringar av träd? Träd är ännu ett oöverträffat sätt att minska koldioxidutsläppen och fånga in skadliga partiklar.
Det finns flera lösningar för att minska personbilstrafiken som provats i andra städer. Avgiftsfri kollektivtrafik har införts i ett antal svenska kommuner med mycket goda resultat. Om fler väljer kollektivtrafik skulle utsläppen minska ordentligt. Om fler väljer att låta bilen stå blir också utsläpp och skadliga partiklar betydligt färre. Avgiftsfri kollektivtrafik främjar dessutom jämlikheten, då även personer med lägre inkomster får lättare att ta sig mellan olika platser inom kommunen.
Undersökningar visar att människor mår bättre av att vistas i grönområden och nära naturen. Om Skellefteå ska bli attraktivt på längre sikt behövs betydligt fler gröna ytor och en förbättrad luftkvalitet. Vi behöver minska skrymmande parkeringshus, asfalt och betong – även i en stad som växer. I och med klimatförändringarna och fler extremväder, skyfall och hetta krävs både avrinningsområden och gröna områden för att staden ska vara motståndskraftig.
Christel Stoltz