Än en gång kan vi läsa ett reportage om ett litet barn som har en svår eller ovanlig sjukdom eller blivit allvarligt skadad. I reportaget finns en intervju med någon närstående, ofta förälder, till barnet som utförligt berättar om barnets sjukhistoria. Barnets namn, ålder och bild finns publicerade, ofta även avklädda bilder eller bilder från sjukhusmiljö.
Varför skrivs och publiceras dessa integritetskränkningar? Barnkonventionen är tydlig, barn har rätt till sitt privatliv. Barnen kan inte själva ta ställning till eller lämna samtyckte till publicering och föräldrar kan inte göra det i deras ställe.
Att säga att det finns ett behov för den vuxne att få prata om eller läsa om andra i liknande situation räcker inte som ursäkt för detta intrång i privatlivet. Det går att dela sina upplevelser om att vara förälder till ett sjukt barn utan att prata utelämnande om barnet eller visa upp känsliga bilder. Ett allmänintresse kan inte heller rättfärdiga detta. Jämförelsevis får den som döms för brott sällan sin identitet röjd närmare än att kön och ålder skrivs ut. Det som publiceras idag kommer finnas kvar och vara sökbart även sedan dessa barn blivit vuxna.
Vill ni skriva om människor som drabbats av sjukdom och olycka, välj då att skriva om vuxna som kan välja vad de berättar och ta ställning till vad det innebär att få sina uppgifter publicerade i tidningen och på nätet.
Och låt barnens privatliv vara privat.