Arbetsförmedlingen borde återfå sin tidigare kapacitet

Skribenten menar att Arbetsförmedlingens digitalisering försvårat för många långtidsarbetslösa.

Skribenten menar att Arbetsförmedlingens digitalisering försvårat för många långtidsarbetslösa.

Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

Insändare2022-02-17 08:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

När samhället kommit igång igen efter nära två års nedstängning av många verksamheter så sjunker arbetslösheten med någon procent.
Likväl är det så att det finns en grupp som är vad som kallas långtidsarbetslösa. Den här gruppen utgör med viss variation över tid cirka
200 000 individer. Ofta äldre personer och personer med funktionshinder.

En sak som har försvårat för många arbetslösa är Arbetsförmedlingens nedbantning och idag närmast totala digitalisering. För manus och regi till denna nedmontering stod en herre som heter Martin Ådahl, Centerpartiet. Då 2018–2019 stöddes han förstås av resterna från gamla Alliansen, sedermera decemberöverenskommelsen och januariöverenskommelsen även kallad jöken.

I tidningen Visions senaste nummer för februari 2022 finns ett reportage om en forskare som heter Maria Norstedt. Hon forskar kring arbetsliv och funktionsnedsättningar. I korthet kommer hon fram till att människor med funktionsnedsättningar inte har fått det mycket bättre idag än tidigare när det gäller möjligheterna till en plats i arbetslivet. 

Mycket har gått framåt men arbetslivets föränderlighet och krav på flexibilitet och multikunskaper gör att många grupper ändå hamnar vid sidan om arbetsmarknaden. Norsteds rön är bland andra att det handlar om tillgängligheten i arbetslivet. Många har osynliga funktionshinder som syn- och hörselskador, neuropsykiatriska diagnoser och kanske en allmänstresskänslighet.

Ytterligare ett av de stora hindren för att komma tillrätta med den nuvarande problematiken är också som jag ser det Arbetsförmedlingens idag väldigt digitaliserade och något opersonliga framtoning. Arbetsförmedlarna byts ofta ut och träffar aldrig sina sökande. Arbetsgivarna vill mest av allt ha topp-presterande människor som kanske har något som kallas förmågan att arbeta effektivt även i stressiga situationer. Jag ställer då frågan: Om arbetet mest består av stressiga och komplicerade situationer - vem orkar då i längden?

Pensionsåldern höjs. Min tanke är att regeringar i framtiden också måste beakta något som kanske kallas trygghetspension och kan inträda vid en viss ålder. Detta skulle verkligen underlätta livet för många i gruppen 200 000 långtidsarbetslösa.

Olov Wikstöm, Skellefteå