Är de anställda nöjda med ägarna av skolan?

Sverige är unikt i världen med möjlighet att via skattemedel (skolpengen) ta ut vinster i friskolor. Det är så absurt att till och med amerikanska kapitalister ser Sverige som föregångsland när det gäller att profitera på offentligt finansierade skolsystem.

Internationella Engelska skolan i Skellefteå. Skribenten undrar över om de anställda har något att tillföra kring ägandet.

Internationella Engelska skolan i Skellefteå. Skribenten undrar över om de anställda har något att tillföra kring ägandet.

Foto: Lars Eriksson

Insändare2021-12-07 06:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Internationella Engelska skolan (IES) i Skellefteå är en av Sveriges allra största friskolor. 2018 beslutades om en ändringar i skollagen som skärpte kontrollen på ägare och ledning för friskolor, vilket trädde i kraft 2019. 

I december 2020 köptes IES ut från börsen av den Luxemburg-baserade fonden Paradigm Capital för 3 miljarder kronor. Två månader innan fick Skolinspektionen information om ägarbytet och började därmed utreda den nya ägarstrukturen. Det visade sig vara lättare sagt än gjort. Bolaget har kopplingar till en lång rad fonder, stiftelser och familjer. 

Skolinspektionen har ännu inte kunnat identifiera alla ägare, exempelvis Fox Family 2009 Irrevocable Trust, där man inte vet var denna stiftelse finns eller vem som ansvarar för den. Här har vi följaktligen en grundskola i Skellefteå som ingen vet vem/vilka som är ägare av IES. Vart hamnar vinsterna från skolverksamheten, finns det kriminella kopplingar eller ”enbart” krasst profitbegär?

Det finns säkert en anledning till kedjan av ägande fram och tillbaka. Intentionen är i vart fall inte att bedriva en så bra skola som möjligt. Det är andra motiv som lockar med det ägandet. Har anställda vid IES i Skellefteå något att tillföra, eller är man nöjd med kedjeägandet där till och med vissa av är hemliga?

Kent Haldebo

 Svar direkt

Som rektor och därmed ansvarig för en skola är det avgörande för mig att jag får de förutsättningar jag behöver för att kunna bedriva en verksamhet där elever möter höga förväntningar utifrån sina behov. Det har jag fått tidigare som rektor på IES Hässelby Strand, och jag får det sedan augusti 2019 som rektor på IES Skellefteå. Mina elever, oavsett bakgrund, ska få rätt förutsättningar för att uppnå sin fulla potential.  Jag tar för givet att det är just detta som är den viktigaste frågan för rektorer, inte ägandefrågan, oavsett om du leder en fristående eller en kommunal verksamhet. 

Ägandefrågan är väl utredd. Skolinspektionen godkände IES nuvarande ägarstruktur den 1 juli 2021. Utan det tillståndet hade vi inte kunnat fortsätta att bedriva verksamheten. Vilka som äger IES är ingen hemlighet. Det går att läsa om på IES hemsida för den som är intresserad av fakta.  https://engelska.se/sv/news/swedish-schools-inspectorate-has-approved-changes-ownership-structure-internationella-engelska

Största ägare är Paradigm Capital som grundades av svenske Jan Hummel. Tillsammans äger Paradigm Capital och The Hans and Barbara Bergström Foundation 75 procent av rösterna i IES. Barbara Bergström grundade IES 1993 med övertygelsen att skolan är en arbetsplats, att trygghet och studiero ska råda och att barn ska lära sig att behärska det engelska språket. Det visar sig att många familjer, i bland annat Skellefteå, anser att Barbara Bergströms övertygelse håller än idag. Hon har byggt upp en skolorganisation med idag 43 skolor och 31 000 elever.

Det finns ingen annan intention än att bedriva en så bra skola som möjligt. Det skulle vara absurt om intentionen vore något annat. Utan intentionen att bedriva en skola av högsta kvalitet skulle IES Skellefteå inte kunna göra det vi gör idag och inte heller det vi kommer att fortsätta att göra i många år framöver.

Frederik Granström, rektor IES Skellefteå