Arbetsglädjen finns inte längre inom äldreomsorgen I Norsjö. Personal slutar eller går i tidigare pension, då försvinner kompetens och erfarenhet. Många vikarier som anställs saknar erfarenhet och kunskap I det svenska språket, därav kan de inte dokumentera eller få medicindelegering.
Språkförbristning vid vårdnära arbete sker varje dag.Bemötande mot anhöriga och telefonsamtal är även ett stort problem. Ordinarie personal får då alltmer arbetsuppgifter och även administrativa uppgifter som inte tillhör vårdarbetet.
Arbetsmiljön blir allt sämre, heltidsresan som arbetsgivaren och facket börjat med gör att vi inte kan planera vår vardag och fritid. Två veckor i förtid får vi veta hur vårt schema ska se ut fem veckor framåt. De som har barnomsorg är det en utopi för. Det finns ingen återhämtning och skapar oro och ångest.
Hemavdelningar som vi jobbat med finns snart inte kvar. Vi får resurspass och kan få jobba på avdelningar där vi inte känner till den boendes behov och saknar kollegan det svenska språket blir det inte lätt. Medicindelegeringar saknas ofta på avdelningar och då får vi ordinarie personal ge medicin, det betyder att vi har kvar arbete på vår "egen" avdelning.
Det finns ingen stöttning vare sig från arbetsgivaren eller fackligt. Världens bästa vardag är ett hån mot oss som arbetar inom äldreomsorgen.
Trött undersköterska