Extra tydligt blev det i våras när representanter för Folkhälsomyndigheten pratade om och inte till alla 70-plussare, ungefär som att det handlade om förskolebarn som skulle skyddas från faror. Att de äldre sedan inte blev skyddade på många äldreboenden, visar bara på hur tanklöst man kan behandla äldre. Många fick inte ens en individuell bedömning av en läkare innan palliativ vård sattes in.
Men det är inte bara på vårdens område som diskrimineringen är tydlig. Även inom arbetslivet och politiken så är det få äldre som blir kvar i ansvarsfulla positioner. Hur ser det till exempel ut i riksdagen? Själv kommer jag bara på Barbro Westerholm, Liberalerna, som passerat 70 år med god marginal. Ska man fortsätta inom arbetslivet bör man helst vara egenföretagare, undantag möjligen för läkare, präster och några andra bristyrken.
Det pratas mycket om valfrihet, men har man passerat 67 år är valfriheten inte särskilt stor. Det är bra att man har rätt att gå i pension, människor med slitsamma yrken borde till och med få gå tidigare, men att tvinga bort alla äldre från arbetsmarknaden och från politiken är ett slöseri med erfarenheter och resurser.
Även om det är skönt med sovmorgon och att kunna åka till stugan när man själv vill, så tror jag att väldigt många skulle vilja ha något meningsfullt att göra. I dag är nästan det enda alternativet att engagera sig som volontär. Men även detta sattes det stopp för i våras när alla 70-plussare skulle hålla sig hemma. Något som kraftigt påverkade Stadsmissionen, Röda Korset, PMU och flera andra verksamheter som är beroende av volontärer.
Att diskriminera människor på grund av ålder, kön, hudfärg, religion eller sexuell läggning påverkar också självbilden hos de drabbade och leder lätt till isolering och ett sämre mående. Varje pass jag har som jourhavande präst möter jag äldre människor med negativa tankar, ofta rena självmordstankar och man upplever att man bara är en belastning för samhället och ofta även för de egna barnen.
Mitt hopp i detta mörker står till att den kultur som många av våra invandrare är präglade av, att den ska smitta av sig på den svenska kulturen. För som en äldre kvinna sa till mig en gång: ”Invandrarungdomarna visar oss gamla större respekt än vad svenska ungdomar gör”.
Hans Marklund, Skellefteå