Äldreboenden är samhällets kulturhus

Skellefteå behöver inte något nytt äldreboende, det finns enligt kommunen ingen brist på platser. Nu ska vi fundera lite över äldreomsorgen, som det nu ska satsas på. I samband med coronapandemin så har det upptäckts brister som ingen kunnat ana sig till.

Att satsa på äldreboenden är att satsa på kulturen, anser insändarskribenten.

Att satsa på äldreboenden är att satsa på kulturen, anser insändarskribenten.

Foto: Lars Eriksson

Insändare2020-09-04 19:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vi medborgare har ett kontrakt med samhället, vi betalar in en väsentlig del av vår lön i skatt och ska då få utbildning, sjukvård, pensioner och äldreomsorg av god kvalitet. I Skellefteå är det enbart kommunal äldreomsorg som erbjuds och alltså är det kommunen som ska garantera den goda kvaliteten.

Som äldre med omsorgsbehov är det hemtjänst som gäller. Att den äldre bor kvar hemma med besök av hemtjänsten är ett gott alternativ fram till dess att behoven blir så stora att hemtjänsten inte klarar att tillgodose den äldres behov längre, trots besök dygnet runt. Det är ändå så att mellan besöken är brukaren ensam. Här vet vi att anhöriga, döttrar och söner, gör en jätteinsats – trots egna familjer och arbete.

Var gränsen, för att hemtjänst och anhöriga inte längre klarar av att tillgodose behoven, går beslutas av kommunen. Nu kommer en tjänsteperson från kommunen in i bilden som ska bedöma om den äldre ska fortsätta att bo hemma ytterligare en tid eller om den personen ska beredas plats på ett äldreboende. I Sverige är den genomsnittliga överlevnaden på äldreboenden två år, men ungefär hälften lever bara cirka ett år. Det är den kortaste tiden i Norden och en indikation på att man är väldigt gammal och skör när man beviljas boende. 

Påstå att vi har äldrevårdsplatser som räcker till i Skellefteå är alltså inte så enkelt. Det beror på hur gammal, dement, sjuk och skör du ska vara för att ställas i kö till ett äldreboende. Jag skulle vilja påstå att kriterierna är mycket högt ställda. De som får plats på äldreboende i Skellefteå uppfyller kriterierna med råge. För vad man än påstår så är platserna alldeles för få.

Nu ska man i den nationella uppgraderingen av äldrevården söka statliga pengar för att fortbilda personal. Det behövs, eftersom antalet äldre-äldre ökar så ökar också behovet av kunskap hos dem som ska vårda. Men vi behöver också fundera över de äldres livskvalitet. När blir ensamheten och hjälplösheten för svår att bära? Att inte bygga äldreboenden innebär att ribban för att få en plats höjs ytterligare.

Kommunen bygger ett kulturhus för över en miljard kronor – och visst kultur behövs – men är det inte ett mått på samhällets kultur hur man tar hand om de äldsta?

Maja Gräddnos