Industrisatsningens baksida blir landets högsta elpris

Norr- och Västerbotten kan få en nitlott – trots den stora elproduktionen

Vi producerar mycket el i norr, men det finns en baksida också, menar skribenten.

Vi producerar mycket el i norr, men det finns en baksida också, menar skribenten.

Foto: Arkiv TT-Bild

Insändare2022-01-30 18:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Elbehovet i norra Norrland kommer att öka väldigt mycket som en konsekvens av alla planerade stora industriella projekt. Energikontor Norr som finansieras av Norrbottens kommuner har räknat fram att Norrbotten som idag producerar ca 9 TWh/år kommer att behöva över 90 TWh år 2045. Det är en tiodubbling på 25 år. Som jämförelse gäller att hela Sveriges elkonsumtion 2020 var 134 TWh. 2045 kan Norrbotten ha ca 40 procent av hela Sveriges elkonsumtion.

När Markbygdens Vindkraftspark blir klar kommer Norrbotten att producera ca 30 TWH. Om fyra år (2026) beräknas produktionen av el i Norrbotten bli lika hög som Norrbottens konsumtion. LKAB:s vätgasprojekt ska vara så dimensionerat att när elpriset blir för högt stängs det av och när det har lågt nog pris går produktionen i gång igen. LKAB kommer således jämna ut elpriserna. De lär ska behöva 55 TWh.

Dagens vindkraft är på 20 TWh och myndigheterna planerar för totalt 90 TWh – det vill säga 70 TWh ytterligare. Det motsvarar 4 000 moderna vindkraftverk. Cirka 30 TW beräknas vara havsbaserade kraftverk.

Det som det inte alls talas om är hur elpriserna kommer att ändras. Område 1 (Norr- och Västerbotten) blir den region som har högst produktion och konsumtion. Tjänstemännen räknar med att priserna blir högst i landet i område 1. Hur högt det blir vågar de inte sia om.

Det är EU:s inriktning att överföringskapaciteten mellan länderna ska utökas så att priset för el jämnas ut. Priset sätts då av den inom Unionen som är beredd att betala mest. Med andra ord det är inte alls säkert att norrbottnisk industri har råd.

Elproduktionen sker inte i samhällets regi, så vart elen tar vägen är en fråga för ägarna och vem som betalar bäst. Nu är det av USA svartlistade kinesiska företaget CGN som äger 75 procent av Markbygden projektet och har satsat ca 20 procent av det kapital som investerats i vindkraft i Sverige (total ca 90 miljarder). Det är ägarna av vindkraften som kan håva in prisskillnaden mellan de låga vindkraftspriserna och marknadspriserna.

Kommer vi i övre Norrland acceptera att vara prisledande region och samtidigt var den region som får alla avigsidorna av energiproduktionen i form av regleringsdammar för vattenkraft, bullrande vindkraftverk och så vidare.

Marknadsekonomin har kommit till vägs ände. Den hotar möjligheten till klimatomställning för att nå 1,5 graders målet och ”straffar” de som ställer upp med resurserna och alla avigsidorna med högsta elpriset.

Åke Paulsson