– Vi välkomnar en diskussion om hur man skulle kunna bygga mer och utveckla fler tillstånd på platser där det redan finns vindkraft, säger Tomas Riklund, talesperson för tysksvenska bolaget Svevind.
Markbygdenprojektet presenterades redan 2006. Det består av tre faser och maximalt 1101 vindkraftverk som beräknas producera upp till tolv terawattimmar (TWh) per år, vilket nästan är i paritet med Luleälvens produktion. Hittills har cirka 35 miljarder investerats.
Så här är läget just nu:
Fas 1 består av etapperna Skogberget, Markbygden 1 och Ersträsk. Skogbergets 36 vindkraftverk togs i drift 2013 och ägs bland annat av tyska Enercon.
Markbygden ett består av 179 vindkraftverk som sattes i drift 2020/21. Etappen såldes till General Electric och brittiska Green Investment Group som senare sålde vidare till omdebatterade kinesiska bolaget CGNEE (75 procent).
Ersträsk ägs av irländska Greencoat Renewables och Enercon. 36 vindkraftverk är i drift. Ytterligare 32 ska stå klara i år.
Fas 2 består dels av MB2 North, 63 uppförda verk ägda av schweiziska EIP och Enercon. Och dels av MB2 South, ägd av Enercon. Cirka 100 vindkraftverk ska byggas de närmaste åren.
Fas 3 består av Önusberget och Hästliden. Önusberget ägs av tyska Luxcara och där byggs 137 turbiner. Infrastrukturen med vägar och fundament är i stort sett klar.
Hästliden har Svevind ännu inte sålt vidare. Svevind har ansökt om ett nytt tillstånd för att ytterligare effektivisera produktionen med högre vindkraftverk (upp till 300 meter). Om ansökan går igenom innebär det att 85 turbiner ska byggas. Arbetet befinner sig i planeringsfas.
– Tillståndsprövningar är tidskrävande processer. Jag skulle tro att det tar ett par år innan allt är klart, säger Riklund.
Planen har varit att sista vindkraftverket i Markbygden ska vara rest senast 2026. Risken för försening är överhängande.
– Vi får se. Teoretiskt kan det fortfarande gå.
Antalet vindkraftverk lär inte bli fler än 750 när parken är fullt utbyggd. En följd av att moderna vindkraftverk blivit upp till tre gånger så effektiva som de äldre och att tillstånden medger en viss maximerad produktion upp till ett maximalt antal verk.
Vilka möjligheter finns att bygga fler vindkraftverk i området?
– Det är inte så enkelt. Varje verk har en maximal position efter höjd och blåst. Det är en avancerad uträkning. Samtidigt är området 450 kvadratkilometer stort. Jag är ingen tekniker, men vi ser gärna en generell diskussion kring att bygga mer på platser som redan är utnyttjade.
Tomas Riklund fortsätter:
– Med tanke på att grön industri i norra Sverige väntas behöva el motsvarande 4-5 Markbygden kan jag tycka att det är en angelägen fråga. Men vi har inte hört någonting från politiskt håll om det. Och då är Svevind ändå det bolag som utvecklat flest tillstånd i Europa.
Riklund är, i likhet med regeringens förre vindkraftsamordnare Stefan Lundmark, frågande till det ljumma intresset från svenskt håll kring investeringar i Markbygden och att teckna avtal om elförsörjning.
– Vi har haft många besök av politiker och beslutsfattare som inte fattar varför Sverige, med sin solida ekonomi, inte gjort dessa investeringar.
Har intresset från svenska bolag att teckna avtal ökat på senare tid?
– Hela frågan är högre upp på agendan nu.