Omställningsresan inleddes för tre år sedan. Nu går familjeföretaget Skoogs i bräschen för satsningen på vätgas i norra Sverige. 'Det handlar dels om att säkra företagets framtid, men också om att bidra till en klimatvänligare miljö. "Lite bättre sover man väl om natten", säger Roland Skoog, delägare.
– Vi kan inte vänta tills det finns en marknad. Då kommer vi inte vara tvåa utan 22:a på bollen, säger han.
Om inte utvecklingen går nog snabbt måste man själv knuffa på och positionera sig, resonerar Roland Skoog.
– Runt 2025–2026 kommer det finnas en marknad. Vi blir omsprungna snabbt om vi inte är redo. De första stationerna kommer att kosta mycket pengar men vi vill lära oss vilka utmaningar som finns.
Piteåföretaget grundades för 60 år sedan av Rolands far Tage Skoog. Sedan dess har Skoogs bland annat köpt upp de lokala konkurrenterna Skellefteåbränslen och Umeåbränslen, och är i dag en koncern för bränsle, handel och fastigheter. Rolands syster Christina Skoog är vd för fastighetsbolaget.
Totalt är man 130 anställda varav ett 60-tal inom bränsle. Årsomsättningen har varit cirka 2,5 miljarder, men lär i år hamna runt fyra miljarder på grund av höjt bensinpris, bedömer Roland Skoog.
Christina Skoog är vd för Skoogs fastigheter, där bland andra hotellet Kust ingår.
Samtidigt spår fordonsbranschen att förbränningsmotorn inom 20–25 år är ett minne blott.
– Det här har ju pågått ett tag, men för ungefär tre år sedan började jag fundera på allvar. Jag och min syster driver företaget nu, och våra respektive barn säger att de vill ta över. Jag frågade mig själv, vad ska Skoogs sälja om 25 år? Tydligen inte bränsle i alla fall.
För att skaffa sig mer kunskap frigjorde sig Roland Skoog från vd-rollen för bränslebolaget. Han tog en mer strategisk, planerande funktion. Dotterbolaget Skoogs energi skapades, där de gröna satsningarna samlas.
Skoogs har sin huvudanläggning och kontor på Haraholmen. I 60 år har företaget sålt bränsle i olika konstellationer.
Den första investeringen blev två vindkraftverk på Haraholmen, alldeles nästgårds där företaget bedriver sin verksamhet.
– Det är lätt att ha åsikter om vindkraft, solceller och så vidare men vi ville veta hur elmarknaden fungerar. Utmaningarna handlar om att det måste finnas reglerkraft, och det förde in mig på vätgasen som energibärare och energilagring, och även den potential som finns för bränsle.
Roland Skoog fortsätter:
– Men just nu är det en klassisk "hönan och ägget-situation". Ingen vill bygga tankstationer. Det är dyrt och det finns inga kunder. Samtidigt, om ingen bygger stationer kommer det aldrig finnas kunder.
Vindkraften är en av pelarna i samhällsomställningen. Sedan två år tillbaka äger Skoogs två vindkraftverk på Haraholmen. "Det är lätt att ha åsikter om vindkraft, solceller och så vidare men vi ville veta hur elmarknaden fungerar", säger Roland Skoog.
För att skaffa sig ytterligare kunskap och verktyg för att satsa på vätgas har Skoogs sökt samarbeten och köpt in sig i befintliga bolag och startat egna, delägda bolag. Ett av bolagen är Zelk Energy, som sköter projektansökningar. Ett annat är Oazer, som i dag i Umeå driver den nordligast stationerade vätgasmacken i landet (totalt finns fyra i Sverige).
Både på nationell nivå och EU-nivå finns möjligheter att ansöka om projektmedel till gröna satsningar. Zelk Energy har beviljats 40 miljoner från Klimatklivet för bygget av de två första stationerna i Öjebyn och Arvidsjaur.
– Satsningen på mellan 70–80 miljoner. Vi går in med resten av pengarna själva. Marken ska beredas till hösten. Till våren ska de vara igång.
De två första vätgasmackerna ska vara i bruk till våren. Totalt planerar Skoogs tio mackar i norra Sverige, Finland och Norge. Men satsningen är beroende av att projektansökningar beviljas.
Vem ska då tanka? Skoogs har inlett ett samarbete med Sveaskog, som kör timmertransporter från trakterna av Arvidsjaur och Malå till Smurfit Kappa.
– De ska ställa om några av sina timmerbilar till vätgas. Vi för också diskussioner med kommunen. Pirevas sopbilar kunde vara en möjlighet, till exempel.
Sveaskog ska ställa om några timmerbilar till vätgasdrift. Bilden är en genrebild.
Skoogs har gjort fler ansökningar om projektmedel och planerar att starta totalt tio tankstationer innan 2026. De ska placeras i Umeå, Skellefteå, Piteå, Arvidsjaur, Luleå, Töre, Gällivare, Kiruna, Narvik och Kemi.
– Satsningen är på en miljard ungefär. Så vi är beroende av att få igenom våra ansökningar.
Skoogs räknar med att fem av åtta tankstationer i norra Sverige ska ha en produktionsanläggning av vätgas. Men hur framtiden ser ut när det gäller antal stationer och tillverkning av vätgas är oklar.
Obefintlig marknad i dag - men Roland Skoog är övertygad om att vätgasen är det drivmedel som företaget ska sälja i framtiden.
Industriprojekt som Hybrit och H2 Green Steel räknar med att tillverka stora mängder vätgas.
– Vi planerar att transportera vätgasen i trycksatta containrar till de stationer som inte har produktion. Men det talas ju bland annat om en vätgaspipeline runt Bottenviken med avstickare till flera orter. Om vi kan köpa grön vätgas billigare än om vi tillverkar den själv kommer vi givetvis att göra det. Om exempelvis Hybrit skulle ha överproduktion i Gällivare så kanske vi kan flytta den anläggningen, låt säga till Jokkmokk eller någon annan ort dit en vätgaspipeline aldrig når.
Har ni något avtal om att ni får köpa den el ni behöver?
– Nej, men det måste lösa sig. Hur ska samhället annars klara omställningen?
Vätgasen spås få en roll för tyngre fordon, men flera större biltillverkare satsar även på personbilar.
I dag har Skoogs 160 anläggningar i norra Sverige. Hur många anläggningar för vätgas som blir aktuellt är oklart.
– Vi är ett lokalt, regionalt bolag. Det måste givetvis finnas ekonomi i satsningarna men vi känner också ett samhällsansvar. Det är därför vi har tankstationer i Abborrträsk och Jäckvik, till exempel. Alla tankstationer lönar sig inte, men helheten blir lönsam. Förhoppningsvis i framtiden också.
Marknaden för vätgas är främst mot tyngre fordon. Men Roland Skoog utesluter inte vätgasdrift för personbilar.
– Batteridrift kommer vara dominant på personbilssidan, absolut. Men det finns fördelar med vätgasdrift. Du tankar snabbare och räckvidden påverkas inte av kyla. Sedan kommer utvecklingen för elbilar att gå framåt, men det kan den göra för vätgasbilar också.
Roland Skoog slutade som vd för Skoogs bränsle och tog på sig en strategisk roll i stället för att staka ut bolagets framtid mot grönare bränslen.
Roland Skoog tror att framtiden för företaget är att dagens fossilbränslen successivt fasas ut mot vätgas de närmaste 25 åren. Han betecknar den situation som råder i branchen som unik.
– Det är otroligt intressant. Det är inte många som får vara med om ett sådant här systemskifte.
Ett modernt "tänk" på företaget är inte bara ett måste för företagets ekonomi, utan även för att fortsätt vara ett attraktivt företag med goda möjligheter att rekrytera, anser Roland Skoog.
– Vi hade ett antal transportbilar av pick up-modell som vi använde för kortare sträckor. Jag kom fram till att vi kunde ersätta dem med elbilar. När farsan fick rätt på det ringde han mig och frågade om jag "tappat det totalt". Ska vi sälja diesel och själv köra på el? Då underminerar vi vår egen verksamhet, resonerade han. Och jag förstår honom. Så har jag själv sagt i 50 år, men jag har fått tänka om. Ungdomar i dag har många tankar om framtiden. Vem vill jobba på ett smutsigt oljebolag om vi inte gör något själva? När jag berättade att vi köpt in elbilar blev det applåder i fikarummet.