Vem äger snurran? Många vindkraftsparker i norr ägs av utländska bolag.
Hur ser du på att stora delar av vindkraftsproduktionen i norr ägs och kontrolleras av utländska intressen?
– Två delar. Den ena är att vår elproduktion behöver tillskottet av pengar från utlandet. Det andra som kan uppstå är om det finns investerare som är tveksamma. Då måste vi ha verktyg för att hantera det. Det viktiga är att vi kan kontrollera verksamheten och frigöra risken med ägandet från svenska elkonsumenter.
Vad tänker du om att el från stora vindkraftsparker säljs utomlands på långtidskontrakt till bland annat Google i Finland, samtidigt som behovet av förnyelsebar el väntas öka kraftigt i Sverige?
– För det första är jag glad över den gröna nyindustrialisering som sker. Jag ser vilken framåtanda det skapar. Sedan är det viktigt att det finns tillräckligt mycket el. Sverige verkar på en elmarknad där vi både köper och säljer el, och vi är nettoexportör. De kommande åren tror vi att elanvändningen fördubblas men att vi även kan bygga ut elproduktionen så att vi fortsatt har ett överskott.
De som får en vindkraftspark som granne vars elproduktion säljs till Finland, hur tror du de ser på saken?
– Jag hoppas att de kan se att tack vare samarbetet med Europa har vi under lång tid haft låga elpriser och kommer ha det lång tid framöver.
"Sverige kommer ha överskott på el även i framtiden", säger Khashayar Farmanbar.
Finns det en risk att den förnyelsebara el som produceras i Sverige inte räcker till de svenska bolagens behov?
– Som minister kan jag inte gå in och säga till bolagen att de ska teckna avtal. Min roll är att se till att finns tillräckligt med el. Och det kommer Sverige att ha.
Elförsörjningen klassas som samhällsviktig verksamhet. Hur ser du på att det kinesiska statliga kärnkraftsbolaget CGN äger flera stora vindkraftparker i Sverige?
– Det kan ses som en utmaning. Men vi har två olika lagar som reglerar hur elproduktionen kan ske och även om man äger en anläggning kan man inte stänga av elproduktionen hur som helst. Vi skärpte säkerhetslagstiftningen och tillsynen i höstas. Nu är ytterligare ett lagförslag på betänkande som berör stärkt kontroll och begränsning av utländska investeringar som kan vara viktiga av säkerhetsskäl. Vi kan behöva skruva i lagstiftningen ytterligare. Men jag har inga kommentarer innan remissrundan är klar.
CGN är svartlistat i USA. En expert på FOI säger att det kan finnas en politisk agenda bakom de kinesiska investeringarna. Kommentar?
– Vi ser riskerna. Det är bland annat därför vi skärper lagstiftningarna och är redo att göra ytterligare åtgärder.
"Vi ser riskerna". Det säger Khashayar Farmanbar om att det kan finnas en politisk agenda bakom de kinesiska investeringarna i vindkraft.
För 1,5 år sedan sa dåvarande energiminister Anders Ygeman att elproduktion inte är något starkt påtryckningsmedel eftersom vi har ett överskott på el. Anser regeringen att den bilden förändrats i dag, med de stora etableringar som planeras?
– Inte minst Rysslands agerande kring naturgasen visar att det fossila beroendet som Europa har är osunt. Även om inte vi använder naturgas för att producera el så påverkas våra priser när tillgången stryps. Med det sagt ser jag inte att vi kommer få elbrist. Vi har just nu ansökningar av bolag som vill investera i havsbaserad vindkraft i södra Sverige motsvarande en produktion på 350 TWh, alltså mer än dubbelt av vad Sverige förbrukar i dag. Det blir svårt att använda förnyelsebar el som påtryckningsmedel även i framtiden.
Planerna på koldioxidfri järn- och ståltillverkning väntas kräva enorma mängder förnyelsebar el. Hur ska energiförsörjningen lösas i framtiden?
– Vattenkraften i norr är fortsatt ryggraden. Den kärnkraft vi har fortsätter att producera medan vindkraft och solkraft får en allt större roll. Lagring kommer att ske i högre grad genom bränslen, till stor del vätgas. Jag fattar att all havsbaserad vindkraft i södra Sverige inte blir av, men det är ändå en fingervisning om en enorm potential.
Fullt utbyggd blir Markbygden Europas största vindkraftspark. Men för att täcka elbehovet i norr kan det behövas fem vindkraftsparker till av samma storlek.
Hur ska det lösas i norr? Den markbaserade vindkraftsutbyggnad som planeras här blir mycket komplicerad, med de olika intressen som finns inom exempelvis rennäring, försvar och turism.
– Den samlade bilden är att vi bygger ut vindkraft både till havs och på land, och vi bygger även ut elnätet så att vi kan skicka mer el mellan olika delar av landet. Jag har stor respekt för de utmaningar finns, men folk i norra Sverige har alltid varit pragmatiska när det kommit till nationella intressen. Är det någonstans det ska gå att lösa så är det här.