– Nu när vi har stora etableringar på gång i Norrbotten och behöver mycket ström hade det ju varit bra om man hade säkrat tillgången lokalt, till våra egna industrier. Logiken i det här övergår min tankeförmåga, säger han.
RRRRrrrrrrrrr. RRRRRRrrrrrrrrrr.
Han beskriver ljudet från vindkraftverken ungefär som en lastbil som varvar motorn av och till.
– Oväsendet var extremt runt halloween. Då var det dis i luften. Man såg inte ens vingarna, men de hördes desto mer. Våra egna barn och barnbarn var och hälsade på och de undrade hur vi står ut med att bo här, säger Anders Henriksson, som bor i Kulmungi i södra delarna av Pajala kommun, omgiven av Maevaara vindkraftspark.
Parken ägs av tyska försäkringsbolaget Allianz. Den förnyelsebara elen som de 34 turbinerna producerar har intecknats på ett tioårskontrakt och säljs till Google i finska Fredrikshamn.
När Anders Henriksson för ett tiotal år sedan avvecklade sitt företag Kulmungi wildmarkscamp och accepterade planerna på en vindkraftspark trodde han att elen skulle komma lokala företag tillgodo.
– När parken var färdig fick jag höra att elen skulle till Google i Finland. Men jag trodde att det bara var tillfälligt. Det är ju vår mark och vår bygd som vi upplåter och offrar. Jag tog för givet att elen skulle stanna här uppe och komma landet och regionen till godo. Lite lurad känner jag mig kring den biten.
Parken har byggts ut i två omgångar. Först anlades 24 vindkraftverk, sedan ytterligare tio.
– Det är de tio senaste som för mest oväsen.
Anders Henriksson säger att det knappast spelat någon roll om familjen hade satt sig emot planerna, det hade blivit en vindkraftspark ändå. Men han ångrar ändå att han sade ja.
– Jag förstår ju att vi behöver el, och visst ger parken lite arbetstillfällen. Vi jobbar bland annat med snöröjning och byaföreningarna här och i Aapua får en symbolisk summa varje år från vindkraftsbolaget. Men det lilla det ger ska vägas mot att det låter hela tiden, det hade jag inte förstått, säger han.
Familjen har låtit ljudisolera alla fönster i boningshuset. Anders Henriksson sörjer också att djurlivet förändrats efter att vindkraftsparken uppfördes.
– Sedan fyra år tillbaka har vi inte fått en enda älg på älgjakten. Nej, jag saknar tystnaden och jag rekommenderar ingen att välja samma väg som vi gjorde.