Markbygden Net har kontoret i Acusticum i Piteå, där Anders Eriksson och Tobias Hannu jobbar.
Rimfrost sitter på stängsel och kraftledningar. Det knastrar och sprakar ovanför våra huvuden. Ett dovt surrande hörs från de enorma transformatorerna.
– I Piteå brukar man säga att det luktar pengar när doften från pappersbruket känns. Här säger vi att vi kan höra pengarna, säger Anders Eriksson, kommersiell chef vid Markbygden Net.
Elnätsbolaget har byggt, underhåller och driftar Råbäcken, en av de två transformatorstationer i Markbygden som är kopplade till det statliga transmissionsnätet. Den ligger i sydöstra änden av vindkraftsparken och tar emot den el som produceras av verk tillhörande etapp 1 och halva etapp 3.
Via flera mindre ställverk och fyra 150 kilovolts-ledningar kommer kraften till stationen, som i sin tur är kopplad till 400 kV-ledningarna i transmissionsnätet, en av det svenska elnätets pulsådrar.
– Elen flödar huvudsakligen söderut. Om Råbäcken slås ut kan överföringen av energi till södra Sverige begränsas, säger Tobias Hannu, teknisk chef vid Markbygden Net.
- Elsystemet är topprankat som samhällsviktig funktion, alltså sådant som måste fungera i händelse av kris eller krig. Blir det obalans riskeras en "black out". Alarmerande exempel finns tyvärr. Ryssland har under senare tid inriktat en stor del av sina attacker mot Ukraina på att slå ut elförsörjningen.
Spänning i luften. Gissa om det sprakar och knastrar den här vinterdagen i november i Råbäckens transformatorstation. Tobias Hannu och Anders Eriksson är anställda vid Markbygden Net.
– Situationen i omvärlden har gjort att prioriteringen av säkerhet kraftigt eskalerat, konstaterar Tobias Hannu.
Vi ska återkomma till säkerhetsaspekten.
Stationen togs i bruk 2013, samtidigt som Markbygdens första vindkraftsverk började leverera el. Därefter har den successivt byggts ut och består nu av tre transformatorer.
Tre sådana här transformatorer finns i Råbäckens station. De är värda cirka 50 miljoner styck och består av en järnkärna med koppartråd lindad runt.
I ordinära ställverk är uppgiften vanligtvis att transformera ned och fördela strömmen till bland annat hushåll. Här höjs i stället spänningen för att så energieffektivt som möjligt transportera stora mängder el.
– Nu är stationen fullt utbyggd. Effektmässigt är det max på tillståndet och på området ryms inte heller något mer, säger Tobias Hannu.
I dag är den installerade effekten i Råbäcken 1340 megawatt (MW), men under 2023 kommer vindkraftsverk från området Önusberget i den tredje etappen att anslutas. Då blir maxeffekten 1700 MW.
Vindkraftsverken i etapp 1 och halva etapp 3 av Markbygdens vindkraftspark levererar el till Råbäcken.
Den tyska kapitalförvaltaren Luxcara äger Önusberget, och ansvarar för att vindkraftsverken ska resas. Markarbete i området har tidigare i år sinkats när den irländska huvudentreprenören Roadbridge under skandalartade former sattes i konkurs och lokala underentreprenörer drabbades ekonomiskt.
– Väldigt tråkigt. Det som hände riskerar att ge dåligt rykte till branschen. Men det mesta är klart nu och det finns ingen anledning för Luxcara att inte bygga vindkraftsverken, säger Tobias Hannu.
Det innebär att Råbäcken passerar Oskarshamn 3, som har 1450 MW i maxeffekt, och blir Sveriges största anslutningspunkt.
Anders Eriksson är kommersiell chef vid elnätsbolaget Markbygden Net.
– Troligen sker det någon gång under första kvartalet. Det är ganska häftigt att få vara med om. Och med ökad efterfrågan och därmed stigande elpriser blir den här branschen mer och mer intressant, säger Anders Eriksson.
– Det är så pass attraktivt att vi faktiskt skulle kunna bygga ytterligare en transformatorstation, säger Tobias Hannu.
Eftersom vindkraftsverken blivit mer effektiva krävs det färre snurror för att nå samma effekt. I Markbygden planerades 1101 vindkraftverk, men det blir drygt 750. Det innebär att samma totala effekt kommer att uppnås med mindre påverkan på naturen.
– Det är klart att det är smart att maximera nyttan när man redan gjort avtryck i miljön. Men det kräver en hel del optimering, säger Anders Eriksson.
Här syns de tre etapperna i Markbygden (grön, gul, blå fält) och var transformatorstationerna är placerade.
Att ersätta äldre vindkraftsverk med modernare vore ett annat sätt att utöka elproduktionen. Men även det är komplicerat, och möjligheterna begränsas av konstruktion av fundament, kabelstorlek och mottagande ställverk.
– Det är pengarna som styr och eftersom man inte kan vara säker på hur utvecklingen ser ut bygger man inte med några marginaler. Nu tittar man dock på teknik som kan innebära att fundamenten kan utnyttjas även till större turbiner. Det vore vettigt, säger Tobias Hannu.
Säkerheten är mycket hög kring transformatorstationen.
Transformatorstationen är klassad som skyddsobjekt och omgärdas av hög säkerhet, bland annat elstängsel.
För att få komma innanför grinden har vi lämnat personuppgifter till Svenska kraftnät (SvK), det statliga verk som har systemansvar för el. På samma sätt ska även bilder och filmer skickas till SvK för godkännande innan publicering.
Råbäcken klassas som skyddsobjekt, och omgärdas av ett elstängsel som även är nedgrävt i marken. Skalskyddet, som det benämns, innefattar även kameraövervakning, larmsystem och responstid för utryckning.
– Svårigheten är att skydda sådana här anläggningar från kartläggning. Man kan se i stort sett allt. Och att åka förbi med en drönare och filma går på ett kick, säger Tobias Hannu.
Den här delen av Råbäckens transformatorstation tillhör Markbygden Net, den andra med 400 kV-ledningar tillhör Svenska kraftnät. Den får vi inte fotografera. "Med stigande elpriser blir den här branschen mer och mer intressant", säger Anders Eriksson.
Samtidigt är Svenska kraftnät helt öppna med kartor över elnätet.
– Ja, man har valt att visa hur energiflödet går. Med grundläggande kunskaper kan vem som helst räkna ut hur det är uppbyggt, så det är inga hemligheter som man avslöjar.
IT-säkerhet är en annan faktor.
– Det största hotet i dag är faktiskt ett cyberangrepp, säger Hannu.
Inne på transformatorstationens område går en rågång mellan Markbygden Nets anläggning och Svenska kraftnäts 400 kV-ledningar. Transformatorerna består av en järnkärna med omgivande koppartråd. De är värda cirka 50 miljoner styck.
Fullt utbyggd så kommer Markbygden vara Europas största vindkraftspark. I vinter kommer ytterligare vindkraftsverk resas och kopplas upp.
Det kalla klimatet i norra Sverige är en fördel, då energiåtgången för kylningen blir mindre. Transformatorn kyls av olja, och varje transformator innehåller 100 ton olja. De står på en så kallad "second container", som förhindrar oljeutsläpp i marken vid en incident.
Det är runt åtta minusgrader och vindstilla. Förutom surret och knastret från joniseringen vid kraftledningarna är det helt tyst. De närliggande vindkraftverken står stilla.
Tobias Hannu konstaterar att transformatiorstationen fungerar som den ska.
– I dag producerar vi i stort sett ingenting men blickar vi tillbaka några dagar så stod vi för ungefär fem procent av Sveriges totala produktion, säger Tobias Hannu.
De är noga med att påpeka att vindkraften också innebär utmaningar för elsystemet, eftersom den bara levererar när det blåser.
– Vi är lyckligt lottade med mycket vattenkraft här uppe, som kan balansera systemet. Vi tror att en sund mix av flera olika kraftslag, även kärnkraft, är det bästa för Sverige i framtiden, säger Anders Eriksson.
De vindkraftverk som står närmast är anslutna direkt till Råbäckens transformatorstation.