Joakim Lindholm, regionordförande i Byggnadsfacket, delar bilden av ett Kiruna som har en skev bostadsmarknad. Men menar också att det är av yttersta vikt att fly-in-fly-out-jobbare får drägliga bostadsförhållanden. Produkterna blir bättre när de som jobbar där har bra boendeförhållanden.
Byggboom och bostadsbrist i en kombination skapar en osund bostadsmarknad. Från fackligt håll har man starka synpunkter på hur många av arbetarna som kommer för att jobba, både svenska men också utländska, får bo under tiden som de vistas på jobb i Kiruna.
– Vi anser att det ska vara under ordnade former. Idrottsföreningar som ska anordna en handbollskupp, får stånga sig blodiga att få sova i en skola med nattvakter och annat. För att regelverket säger nej. Men sedan är det fritt fram att trycka in folk, kreti och pleti utan utrymningsvägar i villor, till och med i garage, säger Joakim Lindholm, regionordförande för Byggnads.
Byggfacket är starkt kritiskt till att bristen har skapat en marknad där stora pengar går att tjäna. Det är en lukrativ marknad för villor som uppstått i Kiruna.
– Det är fan inte schysst. Det är osmakligt av fastighetsägare i Kiruna att tjäna snabba pengar på bekostnad av Kiruna. Man sviker jävligt många och även de som kommer. Undersökningar visar att har man en taskig boendemiljö så blir slutprodukten inte bra. Vad har du för pepp att gå på jobbet? Det enda du vill är att bara se till att huset blir klart så man får lämna det här stället och sticka, säger Joakim Lindholm.
Nyligen stängde räddningstjänsten ett boende som lanserats som hotell på bokningssidor på nätet, en villa i ett villakvarter som köpts upp och byggts om till tio rum. Något som strider starkt emot förordningar som gäller för hotellverksamhet.
– Vi tittar på brandskyddsfrågor men sedan finns det bygglovsfrågor och frågor som rör miljö och hälsa. Det är flera olika aspekter som inte följs i det här fallet. Definitivt inte vad gäller brandskyddsfrågorna. Det är väldigt allvarligt när det påverkar utrymningsmöjligheter. Det är höga krav om man ska bedriva hotell. Då kan vi sätta förbud och det har vi gjort på det boendet, säger Thomas Winnberg, räddningschef i Kiruna.
Nyligen stängde räddningstjänsten en villa i ett villakvarter som lanserades som hotell på bokningssidor på nätet. Thomas Winnberg är räddningschef i Kiruna.
Regelverket för entreprenörsboenden är mer flexibla.
– Bygglagsstiftningen kan vara svår att definiera kopplat till entreprenörsboenden. Får man bo i kollektiv? Ja, folk som känner varandra kan ju bo i kollektiv, men om man börjar stoppa in folk på kort varsel och bo kort tid och inte känner varandra, då är det inte ok, säger Winnberg,
En uppskattad siffra från kommunens sida är att ungefär 300 villor hyrs ut av företag eller privatpersoner som entreprenörsboende.
– Vi har inte riktigt bra statistik på det. Många pratar om cirka 300 men en del pratar om 250-300. Oavsett, så är det inget bra för vi får en skev bostadsmarknad. Bostadspriserna stiger. Man trycker upp priserna och man trycker ut barnfamiljer, säger kommunalrådet, Mats Taaveniku, (S).
En bostadsförsörjningsplan är på gång. En kartläggning på hur verkligheten ter sig för att kunna bostadsplanera på sikt.
– Vi måste frigöra villor för att erbjuda de som faktiskt vill flytta till Kiruna och skriva sig här. Bostadsförsörjningsplanen att ta ställning till kommer under hösten. Det har inte funnits i Kiruna tidigare.
300 villor som idag är entreprenörsboenden skulle kunna innebära 300 familjer fler till Kiruna?
– Ja, exakt. Vi har ju ett mål om att växa med 2 500 invånare till 2030. Det här är en otroligt viktig nyckel i det sammanhanget.
Kiruna kommun har tagit över ett entreprenörsboende som hittills använts av gästarbetare som jobbat med uppförandet av nya gymnasieskolan. Det här boendet får bra kritik från facket som menar att det är ett mycket välfungerande boende med egen toalett, dusch och kökspentry. Samtidigt som det finns reception, gym och annat som behövs om man ska ha möjlighet att trivas.
Nyligen har kommunen tagit över ett befintligt entreprenörsboende i anslutning till det nya bostadsområdet, Norra stråket.
– Vi har tagit över hyreskontraktet med ett uthyrningsföretag. Det finns 196 moduler där och till en någorlunda human kostnad.
Enligt Taaveniku behövs dock fler entreprenörsboenden.
– Vi har dialog med LKAB om att hitta möjligheter och mark för att etablera fler entreprenörsboenden. Med det tror jag också att vi kan få en bättre balans på själva bostadsmarknaden när det gäller priser. Allt hänger ihop.
Mellan 2 000–3 000 arbetare pendlar från annan ort i Sverige eller utomlands för att jobba i byggboomens Kiruna
Idag utgörs Kirunas arbetsmarknad av mellan 2 000 - 3 000 personer som har sin arbetsplats i Kiruna kommun men bor på andra orter – eller i andra länder.
– Skulle vi göra den här stadsomvandlingen enbart med svenska företag och svensk personal hade vi fått hålla på i 50 år. Vi behöver tillförseln av arbetskraft. Det är oerhört viktigt att den arbetskraften också kommer hit och får betalt för det man levererar och får bo under ordnade former, säger Joakim Lindholm.