Daniel Gustafsson.
– Det är ett pågående arbete. Vi har en dialog med samebyarna där vi försöker lyssna in synpunkter och olika perspektiv, både när det gäller enskilda projekt och övergripande frågor. Sedan tar vi också in undersökningar och forskning och tittar på hur vi kan öka förståelsen och därmed göra avtalen bättre, säger Daniel Gustafsson, chef för landbaserad vindkraftsutveckling i Vattenfall.
Avtalen mellan projektörer och samebyar är sekretessbelagda. Vattenfall kommenterar därför avtalen på ett generellt plan. Daniel Gustafsson berättar att avtalen kan skrivas både före och efter en tillståndsprocess.
– Vi vill alltid ha en så tidig dialog som möjligt med berörda intressenter, och där är samebyn en av de viktigaste. Vi vill förstå dem och vad vi kan göra för att minska påverkan. Avtalen bygger på frivillighet och kan tecknas när som helst under vägen.
Vilka fördelar ser ni med avtalen?
– De erbjuder en tydlighet och en trygghet både för samebyn och Vattenfall när det gäller åtgärder och ersättningar. Om avtal inte tecknas kan ersättning regleras i miljötillstånden och/eller enligt 32 kapitlet i miljöbalken.
Är avtalen alltid fattade i samförstånd?
– Definitivt. De bygger på frivillighet.
Storlandet vindkraftspark som Vattenfall planerar i Norrbottens inland ligger inom Gällivare skogssamebys område.
Enligt den studie av avtalen som Stockholm Enviroment Institute och Svenska samernas riksorganisation gjort är samebyarna i underläge gentemot projektören på flera olika sätt. Hur ser ni på det?
– Återigen så bygger avtalen på frivillighet. Men vi behöver också vara ödmjuka. Det är vi som driver en förändring som påverkar samebyn. Vi behöver vara flexibla och tillgängliga, och se till att dialogen får ta tid, säger Daniel Gustafsson.
Umeåföretaget Ecogain är ett av de konsultföretag som arbetar åt vindkraftsbolagen med att ta fram underlag till tillståndsansökningar. Bland annat är de anlitade av bolaget OX2 för den planerade parken Smygheden.
Ecogains grundare Anders Enetjärn håller inte med om den generella kritik som Svaipa sameby för fram, att konsultbolagen går vindkraftaktörernas ärenden och har begränsad kunskap om renskötselns förutsättningar.
– I en utredning måste man givetvis vara ödmjuk inför att det är renskötarna som kan rennäringen bäst. Men i omställningen av samhället kommer en ökad elektrifiering behövas och det är upp till samhället att väga olika intressen mot varandra. Som konsulter är det vårt jobb att komma så nära sanningen som möjligt. Alla analyser ska bygga på fakta.
Anders Enetjärn.
Anders Enetjärn fortsätter:
– Även om en fråga är svår och utmanande för rennäringen så finns det alltid ett svar. Konsulten beslutar dock inte om en plats är lämplig eller olämplig, utan redovisar bara konsekvenserna.
Samebyn anser att konsulten går bolagets ärenden i första hand?
– Det är bolaget som betalar utredningen, men bolaget är också beroende av att vi är objektiva. Annars skadas trovärdigheten inför beslutande myndigheter.
Har det hänt att ni avrått från etablering?
– Det händer att vi tidigt i projekt återkopplar om risker för bolaget som gör att det är bäst i att modifiera projektet eller hitta en annan plats. Exempel kan vara ett kungsörnsrevir, renens viktigaste betesmarker eller höga naturvärden. Ser vi att det finns en konflikt så är vi öppna om att "här kommer ni få utmaningar". När det gäller rennäringen så finns det betydelsefulla och mindre betydelsefulla områden. Det är viktigt att kunna skilja dem åt.
Vindkraftsverk.
Svaipa sameby säger att kumulativa effekter sällan vägs in?
– Det är inte alltid stor tonvikt på dem i en miljökonsekvensbeskrivning. Det är en viktig faktor att förstå hur samebyn påverkas i sin helhet, men det är en svår metodik. Att bara rabbla upp alla exploateringar inom en samebys område ger inte hela svaret. Men jag är övertygad om att metoderna kommer att utvecklas.
Anders Enetjärn anser att det finns en stor och outnyttjad potential i att minska skadeverkningar för samebyarna.
– Rennäringen har länge verkat i ett landskap som är kraftigt påverkat på olika sätt. Det är dags att bygga kunskap om hur det går att förbättra renens marker. Några exempel är att restaurera skadade lavmarker eller att ta bort täta contortabestånd. Här bör alla vindkraftprojektörer vara lyhörda.
Den bild man får från samebyarna är ju annars att de känner sig alltmer trängda, inte minst av skogsbruket?
– Därför är det extra viktigt med fokus på lösningar som också gynnar samebyarna.