Skellefteå går i bräschen för ett allt mer internationellt samhälle.
Det handlar bland annat om hur öppna företagen är för att anställa personer som inte talar svenska och hur de anpassat arbetsplatsen och verksamheten mot rekrytering från utlandet, samt hur kommunerna jobbar med samhällsinformation på olika språk, med integrationsfrågor och med undervisning på engelska i grundskola och gymnasium.
Av kommunerna inom samhällsomvandlingen i norr har Kiruna och Luleå högst andel utlandsfödda i dag. Samtliga kommuner visar plus i flyttnettot mot utlandet, men Skellefteå spelar i en helt egen division i och med Northvolts fabriksbygge (se fakta).
– Skellefteå har givetvis kommit längst inom det här området, eftersom man är mitt i utvecklingen. Det är imponerande att se hur staden jobbar på en rad olika fronter och hur snabbt samhället har förändrats och anpassat sig. Ingen kan undgå att se vad som händer, säger Jonas Lundström, chef för näringsliv och samhällsbyggnad vid Region Västerbotten, som vi anlitat för att bedöma hur långt norra Sverige kommit i utvecklingen.
Viktig parameter. Jonas Lundström vill se att arbetet med att skapa ett mer internationellt norra Sverige fortsätter.
Norran gör nyheter på engelska. På bilden reportern Paul Connolly och chefredaktören Malin Christoffersson.
Internationalisering är en av fyra sektorer vi belyser.
Han nämner Skellefteå kommuns arbete med utbildningar och skola. Men också tidningen Norrans satsning på nyheter på engelska.
– Häftigt att utvecklingen leder till det. Att behovet av att få veta vad som händer på sin ort är så starkt att det är motiverat för media att använda fler språk än svenska.
Expats and Friends är mottagarorganisationen som gör skillnad i Skellefteå. På bilden tre av eldsjälarna; Cristina Lindberg Ghimpu, Toby Cowern och Rehana Lothian.
Jonas Lundström lyfter även den ideella organisationen Expats and Friends, som i sitt nätverk jobbar med allt från övergripande integrationsfrågor till evenemang, att skapa mötesplatser av olika slag och att bokstavligen fånga upp nykomlingar för att hjälpa dem att komma in i samhället i Skellefteå.
– De gör ett värdefullt jobb. Alla städer här uppe vore betjänta av att ha en mottagarorganisation som Expats and Friends. Jag hoppas verkligen de förstår värdet av det och undersöker vilka möjligheter som finns, säger Lundström.
Tusentals gästarbetare från världens alla hörn kommer att inta Boden när stålverket ska byggas.
Av övriga städer är Boden närmast på tur att ge sig in i hetluften, eftersom H2 Green Steels stålverksbygge nu tar fart. Bolaget har anlitat expertis från många av världens hörn, bland annat Sydafrika och Indien. Undervisning på engelska finns både i grundskolan och gymnasiet, vilket även Luleå delvis löst och är på väg att starta.
– Boden är i läget att det börjar varva upp på allvar nu. Det kommer vara stor skillnad i staden bara inom ett halvår, när 2000 byggarbetare är på plats och det är fullbokat på alla hotellrum. Luleå, Piteå och Malmfältskommunerna är inte berörda på samma sätt ännu. Generellt anser jag att företagen är pigga på ta till sig detta. Inte minst i Malmfälten, där mycket handlar om gruvnäringen och där man redan i dag har en vardag med gästarbetare och där många använder engelska dagligen.
I Malmfältens gruvnäring är engelska språket redan utbrett, konstaterar Jonas Lundström.
– Det är också på det viset att en del av näringslivet i norra Sverige redan är verksamt på en internationell marknad, och det gäller även små företag. Det visade sig till exempel under pandemin, då företagen här uppe klarade sig bättre än de i södra Sverige, säger Jonas Lundström, och nämner bland annat den militära testplatsen i Vidsel och biltestverksamheten.
Han anser att även kommunerna är med på banan.
– Mycket jobb återstår men ingen har satt ned klackarna i backen. Det är viktigt att arbetet fortsätter med ett mer internationellt norra Sverige.