Bodens kraftstation i Luleälven.
Sveriges totala energianvändning i dag är på cirka 140 terawattimmar (TWh) per år. Norra Sverige förbrukar 12 TWh. Men när LKAB, SSAB och andra gröna industrier ställt om fullt ut i mitten av 2040-talet väntas förbrukningen i norr ha ökat till cirka 115 TWh per år.
Det innebär att det överskott av el som finns i norr från vattenkraft och vindkraft inte ens är nära att räcka till. Utöver frågetecknen kring hur all kraft ska produceras tillkommer problemet med att stamnätet behöver byggas ut för att möjligheterna att föra över kraft mellan olika delar av landet ska förbättras.
Enkäten, som gått ut till samtliga riksdagspartier, består av fem olika frågor. Den här frågan formulerades så här:
Energiförsörjningen av de stora industrierna är en enorm utmaning. Sveriges energiförbrukning väntas mer än fördubblas fram till år 2045. Vilka utmaningar ser ni och hur vill ni lösa energiproduktionen?
De nedlagda kärnkraftverken Ringhals 1 och Ringhals 2 i Varberg.
Så här svarar partierna:
CENTERPARTIET
Vi behöver använda befintliga kraftverk effektivare. Många befintliga verk, från vindkraft till kärnkraft, skulle kunna producera mer om nätreglerna och nätförutsättningarna var annorlunda. Vi behöver dessutom en nödplan för att påbörja en massiv utbyggnad av elproduktionen i Sverige de närmsta åren. Vi ser att intresset är störst för sol och vind, samtidigt som vi vet att kraftvärmen inte nyttjas fullt ut och vattenkraftens omprövningar inte får leda till massiva utrivningar och energi- och effektförluster. För att fasa ut de fossila bränslena behövs ökad produktion, förbättrad överföringsförmåga, mer lagring, ökad användarflexibilitet och system för att upphandla stödtjänster.
KRISTDEMOKRATERNA
Det finns enorma utmaningar med att sikta på en fördubblad elproduktion samtidigt som många av de nuvarande infrastruktur börjar bli ålderstigen. Vi är redo att anta utmaningen. Första steget är att byta ut målet att all energi ska vara ”förnybar” till att vara ”fossilfri”. Detta för att politiskt markera att kärnkraften är efterfrågad och välkommen. Modernisera kärnkraftslagstiftningen och möjliggör SMR. Värna vattenkraften när den omprövas. Skapa en strategi för kraftvärmen. Vi behöver ett leveranssäkerhetsmål, en utvecklad elmarknadsmodell som ger bättre betalt för systemstabilitet. Vidare vill vi att stamnätet blir riksintresse och att ledtiderna för att bygga nya elnät halveras.
LIBERALERNA
Elöverskottet i norra Sverige är övertecknat av de industrisatsningar som är på gång. Samtidigt pekas mer el från norr ut som lösningen på bekymren i söder. Vindkraften växer, men motståndet bromsar utbyggnaden. Mer väderberoende el innebär också tekniska utmaningar. För att elsystemet ska kunna fortsätta växa behövs även planerbar elproduktion. I söder är behovet akut, i norr är det under uppsegling. Med vattenkraften färdigutbyggd är kärnkraften det enda planerbara fossilfria kraftslaget vi kan bygga ut i stor skala. Liberalerna kräver att det ska bli möjligt att ansöka om att bygga reaktorer i hela landet. I dag är det bara tillåtet på de tre platser där det redan finns kärnkraftverk.
MILJÖPARTIET
Den största utmaningen för att möta det växande behovet av el är motståndet som finns hos vissa politiska partier vad gäller utbyggnaden av vindkraften, framförallt den havsbaserade vindkraften. Miljöpartiet vill bygga 150 TWh havsbaserad vindkraft till 2040 och 30 TWh till 2030. Utöver detta behöver vi också investeringar i ny överföringskapacitet och lagring i batterier och vätgas.
MODERATERNA
För att lösa elförsörjningen på lång sikt behöver vi framförallt mer fossilfri och planerbar elkraft i Sverige. Vi har därför presenterat en plan för ny kärnkraft. Planen innebär att vi ger kärnkraften politiska, regulatoriska och ekonomiska förutsättningar. Vi vill bland annat införa ett statligt investeringsstöd i form av gröna kreditgarantier på 400 miljarder kronor för ny kärnkraft. Vi vill även minska den politiska risken för företag som vill investera i kärnkraft genom en driftgaranti och skadestånd från staten vid framtvingad nedläggning.
SOCIALDEMOKRATERNA
Vi behöver bygga ut elproduktionen i hela landet. Vindkraften, särskilt den havsbaserade vindkraften har en enorm potential. Men också andra energislag kommer att behöva byggas ut. Därtill behöver vi energieffektivisera så mycket vi kan. Den billigaste kilowattimmen är den som inte behövs. Vi vill förstärka elnätet i hela landet och se till att takten i elnätsutbyggnaden minst fördubblas. Planeringen av nya nät, på nationell, regional och lokal nivå måste utvecklas och samordnas, så att de går i samma takt och möter framtidens behov. Vi måste göra allt vi kan för att korta ledtiderna och förenkla processerna. Vi kommer att vända på alla stenar för att göra processen från identifierat behov till en ledning på plats så kort som möjligt.
SVERIGEDEMOKRATERNA
I framtiden kommer efterfrågan på el sannolikt att vara betydligt högre än idag. Om elektrifieringen av exempelvis transportsektorn ska lyckas kan inte elpriserna riskera att öka kraftigt ˗ upp emot 3–5 kr per kWh varje vinter ˗ så att staten tvingas betala ut elbidrag. För el till rimliga priser behövs mer planerbar elproduktion och i praktiken innebär det mer kärnkraft. Energipolitiken ska vara inriktad på att säkerställa en långsiktigt konkurrenskraftig och tillförlitlig energiförsörjning för såväl hushåll som näringsliv.
VÄNSTERPARTIET
Vi vill göra ett historiskt omfattande investeringsprogram på 700 miljarder för klimatet med bland annat massiva satsningar på förnybar elproduktion. Framför allt land- och havsbaserad vindkraft, särskilt viktigt i södra Sverige, med produktion och lagring av vätgas. Vi vill även bygga ut transmissionsnätet för att stärka överföringskapaciteten. Vidare så vill vi införa en investeringsbonus till kommuner som upplåter mark till vindkraft och en produktionsbaserad ersättning till kommuner där vindkraft byggs. Vänsterpartiet tar ansvar för att det ska finns el till elektrifieringen av både industrin och transportsektorn. Det är centralt för att pressa ned utsläppen.
Stamnätet är en flaskhals för överföring av kraft från och till olika delar av landet.