– Arbetslösheten är lägst i norra Sverige och vi har en åldrande befolkning, samtidigt som vi har en efterfrågechock på jobb. Det innebär att vi måste göra allt vi kan för att få hit så många människor som möjligt. Men vilka signaler sänder man ut om Sverige som ett attraktivt land, när vi gör det svårare för människor att komma hit? säger han.
En av lösningarna är ett förslag som den tidigare regeringen tagit fram, att kraftigt öka försörjningskravet för arbetskraftsinvandring från tredje land (utanför EU), från dagens 13 000 kronor i månaden till över 30 000.
Den nya regeringen vill utöver detta införa en rad förändringar, som sammantaget ska se till att invandringspolitiken blir så restriktiv som möjligt samtidigt som asylrätten ändå upprätthålls. Här är några exempel:
- Flyktinginvandringen ska minskas till EU:s miniminivå. Tillfälliga uppehållstillstånd ska vara regel. Partierna ska också utreda möjligheter att avgiftsbelägga asylprocessen.
- Antalet kvotflyktingar ska minska kraftigt. Villkor för anhöriginvandring ska skärpas. Likaså kraven på egenförsörjning.
- Kraven på medborgarskap höjs. Bland annat genom språktest och krav på en hederlig livsstil. Gränsen för att ansöka om medborgarskap ska höjas från fem år bosatt i Sverige till åtta år.
- Skärpta krav på att få rätt till välfärdssystemet och bidragssystemet.
– Regeringen vill till exempel ha bort lönedumpning. Stoppa utnyttjandet av sårbara människor i Stockholms restaurangbransch och inom rut- och rottjänster. Men när man inte tillför några andra åtgärder för att stimulera inflyttningen i norra delen av landet så blir det fel. Man stänger dörren utan att det går att öppna några ventiler, säger Rikard Eriksson.
Han tror inte att det ökade försörjningskravet innebär något problem för att besätta de många gånger välbetalda industrijobben.
– Men däremot får det indirekta effekter när exempelvis vårdjobb behöver tillsättas. Den sammantagna effekten av alla åtgärder är att industriprojekten i norra Sverige riskerar att bromsas.
Janus Brandin, regional utvecklingsdirektör i Norrbotten, är inne på samma linje.
– Bara Norrbotten behöver 60 000 nya invånare till år 2040 och vi har kompetensbrist inom offentlig sektor, vård, skola och omsorg. Om regeringens åtgärder minskar möjligheter till kvalificerad arbetskraftsinvandring skadar det inte bara norra Sverige utan Sverige som nation, säger Brandin.
Även lärosäten drabbas. När migrationslagstiftningen förändrades sommaren 2021 blev det svårare för Luleå tekniska universitet att knyta doktorander till sig. Doktorander måste kunna visa att de har en anställning på minst 18 månader, annars måste de söka uppehållstillstånd på nytt.
– Det är det som oroar oss mest. Nu verkar det som att det kan bli ett undantag för dem, men vad jag vet finns inget beslut ännu. Det är också bekymmersamt att ledtiderna hos Migrationsverket blir så långa att vi tappar sökande och studenter. Allt som gör det svårt för akademiker och studenter att komma till Sverige försvårar för oss. Sedan är det också en fråga om signalvärde. Om Sverige uppfattas som ett land där utländska personer inte är välkomna kan många av de bästa forskarna välja att söka sig till länder där de känner sig välkomna, säger Birgitta Bergvall Kåreborn, rektor.