Kerstin Westin, professor i kulturgeografi.
– Smärtgränsen går ungefär vid 45–50 minuter enkel väg, enligt ett flertal studier. Många säger då att "i Stockholm har man 1,5 timme till jobbet", men det är svårt att jämföra på det viset. Det betyder ju inte att man tycker det är kul med så lång restid. Vidare är det sannolikt så att många som flyttar norrut just vill slippa lång restid till jobbet. Då är inte det ett alternativ som lockar, säger hon.
För drygt 15 år sedan medverkade Kerstin Westin i studien "Vill människor pendla längre", där man bland annat tittade närmare på viljan att pendla, vilka motiv som finns till arbetskraftens rörlighet och skillnader i pendlingsmönster mellan män och kvinnor.
Efter det har hon fortsatt att arbeta med bland annat attityder och färdmedelsval för pendling.
Hon säger att Piteågänget som pendlar till Skellefteå ligger precis vid gränsen för vilken restid som folk anser är rimligt att lägga ned.
– I den studie vi gjorde tog det 55 minuter att pendla med tåg mellan Umeå och Örnsköldsvik, vilket faktiskt upplevdes som okej också. Men längre restid än så, då blir det svårt.
Människor är dock olika när det gäller tolerans till restiden, konstaterar Kerstin Westin.
– Vissa uppskattar den här restiden och kan använda den till att slappna av. För andra skapar den en känsla av stress och otillräcklighet i vardagen.
Restid till arbetet är något som människor hanterar olika. "Många använder restiden till att slappna av, andra blir stressade", säger Kerstin Westin.
Studier om pendling visar att det kan orsaka ohälsa, bland annat just stress.
– Då handlar det ofta om kollektivtrafik, där man inte kan styra och påverka sin resa själv. Men även där är det olika mellan människor. Vissa tycker det är skönt att slippa koncentrera sig på resan. När det gäller pendlarna från Piteå så kan jag tänka mig att de har det bästa av två världar. De växlar mellan vem som kör och de kan säkert anpassa sig om någon skulle vara lite sen. Sedan är det alltid en fråga om hur länge man tycker det är kul, säger Kerstin Westin.
Statistik som Trafikanalys sammanställt visar bland annat att det är fler män än kvinnor som långpendlar.
– Det har nog att göra med att kvinnor generellt tar större ansvar i hemmet, exempelvis för hämtning och lämning av barn. Då kan det kännas jobbigt att vara långt bort ifall någonting händer.
Vilket är då det tyngsta motivet till pendling?
– En högre lön, helt klart, säger Kerstin Westin.