Utredaren Ulrika Liljeberg (tv) överlämnade betänkandet Stärkta incitament för utbyggd vindkraft till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari vid en pressträff.
Utredningen presenterades förra veckan. För att få fler kommuner att säga ja till etableringar av vindkraftsparker behövs ekonomiska morötter, konstaterar utredaren Ulrika Liljeberg (C).
Bland förslagen finns ersättning till närboende och lokalsamhället, pengar som ska betalas av vindkraftsbolagets intäkter, samt en möjlighet för närboende att få sin fastighet inlöst till ordinarie marknadsvärde.
Men de viktiga incitamenten till kommunerna lyser med sin frånvaro. Anledningen är att utredningen varit bakbunden. Den tidigare regeringen uteslöt en skatt i direktiven, och nuvarande regering uteslöt statliga ersättningar i ett tilläggsdirektiv i november 2022.
Stärkta incitament för utbyggd vindkraft. Utredningen presenterades förra veckan.
Ulrika Liljeberg konstaterar därför att förslagen inte kommer innebära att fler kommuner säger ja till ny vindkraft.
Den vingklippta utredningen går nu ut på en remissrunda innan beslut ska tas av riksdagen. Samtidigt rycker tunga industriprojekt som Hybrit och H2 Green Steel allt närmare.
Flera tunga aktörer som vi talat med anser att regeringen måste göra ett omtag snarast.
Protester i Lillsaivis mot Vattenfalls planerade vindkraftsanläggning Storlandet.
Vattenfall har åtta vindkraftsparker i planeringsstadiet i Västerbotten och Norrbotten. Den största är Storlandet med 373 turbiner, och det projektet kantas, liksom flera andra, av protestaktioner och ett hårdnackat motstånd från boende i bygden.
Vattenfalls pressekreterare Magnus Kryssare konstaterar att lokalsamhällets stöd är avgörande för om Sverige ska lyckas bygga ut elproduktionen i takt med industrins behov av kraft.
Vattenfall har åtta vindkraftsparker i planeringsstadiet.
– Vi hade förväntat oss en större tydlighet kring medel till kommuner och det är därför en besvikelse att besked dröjer. Vi delar utredningens bedömning att kommuner behöver tillföras medel. En sådan utredning måste genomföras mycket skyndsamt, säger Kryssare, som fortsätter:
– Stärkta incitament för kommuner bör även kombineras med en reformering av det kommunala vetot för att säkra förutsägbarhet kring vindkraftsinvesteringar.
Magnus Kryssare, pressekreterare vid Vattenfall.
Inte heller Skellefteå kraft, som i dag har fyra helägda vindkraftsparker, tror att utredningens förslag kan påverka opinionen och få tillräcklig effekt.
– Vi tror att det behövs incitament även för kommunerna, för att stärka viljan att släppa fram mer vindkraft. Det är också viktigt att incitamenten utformas på ett sådant sätt att man säkerställer tillräcklig lönsamhet i projekten, så investerare inte tappar intresset, säger Stefan Skarp, affärschef för vindkraft vid Skellefteå kraft.
Stefan Skarp, affärschef vindkraft vid Skellefteå kraft.
LKAB, med ett framtida elbehov motsvarande två Danmark, är den tyngsta intressenten i frågan. Kommunikationsdirektören Niklas Johansson påpekar att utbyggnad av vindkraft i norra Sverige inte handlar om att skicka mer el söderut utan om att säkra eltillgång och låga elpriser i norr, och därigenom öppna möjligheter för stålindustrins omställning.
– Förslagen som nu lagts fram räcker inte hela vägen. Bra med ersättning till lokala företag, närboende och bygd, men det måste nog till en ersättningsmodell till kommuner som samtidigt inte slår undan fötterna för vindkraftsbolagen, säger han.
Niklas Johansson, kommunikationsdirektör vid LKAB.
LKAB anser att följderna riskerar att blir kännbara om möjligheter till kommunal kompensation inte skyndsamt tas fram.
– Den som tvekar och är rädd för att ersättningsmodeller för kommuner kan bli kostsamma bör ställa sig frågan vad uteblivna industrisatsningar kommer att kosta samhället, säger Niklas Johansson.
LKAB behöver 70 TWh till år 2045.