Malmbanans betydelse för LKABs framtid och de stora industriprojekt som står för dörren i norra Sverige väntas öka kraftigt de närmaste tio åren.
Industrisatsningarna i norr gör att Malmbanans betydelse väntas öka kraftigt. LKAB har skickat tydliga signaler:
Järnvägen måste renoveras.
Bygge av dubbelspår är av största vikt.
De mest kritiska flaskhalsarna är Kiruna-Gällivare och Boden-Luleå. Enligt Trafikverket innebär dubbelspår Boden-Luleå en ökning av kapaciteten från 50 till 150 tåg/dag.
I den nationella infrastrukturplan som fastställdes i juni 2022 finns satsningar på Malmbanan på 3,6 miljarder, bland annat nya mötesplatser, nytt signalsystem och ny räls på en sträcka.
Men dåvarande S-regering hade lyft ut Trafikverkets förslag om att låna 7,5 miljarder för att tidigarelägga bygget av dubbelspår Boden-Luleå.
I stället fick myndigheten i uppdrag att göra en snabbutredning, som ska presenteras under 2023. Detta innebär att dubbelspår tidigast kan finnas på plats år 2030. Något som innebär problem, eftersom H2 Green Steel ska igång med sina ståltransporter från Boden till Luleå hamn i slutet av 2025.
Nyligen gjorde Region Norrbotten och kommunerna en skarp skrivelse till regeringen om vikten av dubbelspår. Och när infrastrukturplattformen Järnvägsforum Norr på torsdagen inleddes i Luleå fanns Malmbanan högt upp på agendan.
Niklas Johansson, kommunikationsdirektör vid LKAB, talade när Järnvägsforum Norr inleddes i Luleå. "Malmbanan är kraftigt underfinansierad över årtionden", sade han.
LKAB:s vd Jan Moström hade tvingats lämna återbud och ersatts av kommunikationsdirektören Niklas Johansson. Han var tydlig med hur allvarligt LKAB ser på riskerna för att deras transporter försvåras i framtiden på grund av banans dåliga skick, stundande åtgärdsarbete och ökad trafik.
– Det är en sak att ha en av världens bästa malmtillgångar. Kan vi inte få det till kund spelar det ingen roll. Där är logistiken avgörande. Man ska ha klart för sig att LKAB är viktigt för AB Sverige. LKAB:s affärer utgör 0,7 procent av BNP.
"Malmbanan har varit underfinansierad under årtionden", säger LKAB:s kommunikationsdirektör Niklas Johansson.
Om transporterna försvåras drabbas intäktsidan obönhörligt, konstaterar Niklas Johansson.
– Det kan leda till att vi tvingas dra ned på produktionen och i slutändan riskerar vi permitteringar i Malmfälten under den här tiden. Och får inte vi ut malm så får inte SSAB ut sitt stål, och så vidare...
LKAB:s krav är att myndigheterna tar ett helhetsgrepp kring Malmbanan. Johansson visade en bild från när bygget av Malmbanan mellan Riksgränsen och Gällivare påbörjades 1898.
– Då krävdes en finansiering på tio miljoner. Fyra år senare var järnvägen klar. Gick det då så måste det gå i dag.
"Det kommer att kännas för Moder Svea om inte vi lyckas", säger Niklas Johansson.
Förväntar ni er att den nya regeringen omprövar beslutet om lånefinansiering av dubbelspår Boden-Luleå?
– I grund och botten är det inte finansiering som är avgörande. Det är beslut som ser till att arbetet kommer igång snarast. Arbete med tillståndsprocesser. Kan Trafikverket ta fram en tågplan för Boden-Luleå nu?
Kan LKAB delta i finansieringen av ett dubbelspår?
– Inget som är aktuellt nu men jag utesluter det inte. Det ligger i intresset hos alla Malmbanans kunder.
Piteåbanan förbinder Älvsbyn med Piteå och hamnen på Haraholmen. Det kan visa sig bli en oväntad joker i kampen för att avlasta Malmbanan, om H2 Green Steel kan skeppa stål från Piteå.
Samtidigt finns uppgifter om att gamla planer kan dammas av.
När LKAB avvecklade gamla malmhamnen i Luleå på 1960-talet utreddes möjligheten att skeppa malm från Piteås hamn vid Haraholmen. Detta genom att transportera den via Piteåbanan, alltså Boden-Älvsbyn-Piteå. Nu blev det inte så. Men Piteåbanan är i gott skick och skulle kunna lätta på trycket på Boden-Luleå.
Kan Piteå vara ett alternativ för LKAB i framtiden?
– Nej, inte för oss. Malm är nog inte ett alternativ för Piteå hamn, säger Johansson.
Men det finns ett annat scenario som Dagens Industri rapporterat om. Det kan vara en möjlighet för H2GS att transportera sina stålprodukter till Piteå för utskeppning. Något som även skulle innebära att LKAB ser mer positivt på att skriva ett avtal om malmleverans till H2GS, eftersom den ökade trafiken då inte riskerar att påverka leveranser till SSAB.
– Om delar av H2 Green Steels transporter kan tas via Piteå så kan det ändra bilden av hur tight det blir på Malmbanan. Vi vet inte om det öppnar några dörrar men vi anser att det är värt att titta på, säger Niklas Johansson.
Möjligheten att Piteå hamn kan avlasta sträckan Boden-Luleå har öppnat en dörr för ett avtal om malmlevereranser mellaner LKAB och H2 Green Steel.
Han bekräftar att scenariot öppnat upp diskussioner mellan parterna.
– Det har inneburit att vi tittar på olika saker igen, det stämmer.
H2GS presschef Karin Hallstan lämnar följande kommentar:
"Luleå är och har hela tiden varit vårt huvudalternativ och där finns det en lösning som kan hantera de volymer vi kommer med".
På fredagen finns infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) på plats när Järnvägsforum fortsätter.
Karin Hallstan, presschef H2 Green Steel.