Po Tidholm är inte övertygad om att projekt som Hybrit blir lyckade.
– Det finns ingen plan, ingen sammanhållen samhällsvision. Vad är slutpunkten? Den borde vara högre livskvalitet för medborgarna men det finns inte mycket som tyder på att så blir fallet, säger han.
Po Tidholm betvivlar att mångmiljardprojekt som Hybrit och H2 Green Steel över huvud taget går i mål.
– Det är bara att titta på energibehovet. Det finns inte. Vi vet ingenting om hur framtiden ser ut.
Tidholm befinner sig på miniturné tillsammans med Sverker Sörlin, författare och professor i miljöhistoria. På måndagskvällen var duon gäster i Röörs salong på Norrbottensteatern i Luleå, en samtalsserie som teaterchefen Gunilla Röör driver. Teaterns stora salong var i det närmaste fullsatt.
Bakgrunden: den reviderade nyutgåva som Sörlin i mars gett ut av sitt verk Framtidslandet. Boken gavs ut 1988 och beskriver industrialiseringen av Norrland i början av 1900-talet, och det som därefter följde, med utflyttning och samhällen som dog.
Teaterchefen Gunilla Röör läste ur Framtidslandet och ledde samtalet med Po Tidholm och Sverker Sörlin.
Sverker Sörlin ser likheter med det som pågår nu.
– Mycket av det som gjordes då finns kvar. Vattenkraften, gruvorna, skogarna som huggs. Samma verksamhet, med skillnad att den automatiserats. Man byggde samhällen, och även om det inte höll hela vägen så fanns en helhet, en tanke. Nu kommer en ny industrialisering. Men det vi ger oss in i vet vi inget om, med tekniker som kan vara obsoleta om 5-10 år. Cheferna bor någon annanstans, man luftlandsätter projekt och arbetare...det är inte ett samhällsbygge för mig, säger Sörlin.
Sverker Sörlin har gett ut sin bok Framtidslandet som en reviderat nyutgåva. 35 år senare är den högaktuell igen.
– Då var staten närvarande. Nu är den frånvarande, utom när det blir fototillfällen. Då uppträder den i tjocka dunjackor, säger Po Tidholm, och raljerar kring bilderna från EU-toppmötet i Kiruna i januari.
Han har själv bland annat skrivit boken Norrland, och gjort SVT-dokumentärserien Resten av Sverige, där han skildrar hur glesbygdens utarmning och storstädernas blomstring hänger samman. Han har också skrivit förordet till Framtidslandet, där han beskriver den cyniska strategi som han anser att socialdemokratiska regeringar drivit, där rikedomar från Norrland skulle bygga välfärdslandet Sverige.
Det är viktigt att Sörlins bok återigen ges ut, anser Tidholm.
– Vi måste prata mer om det som nu sker. Vi vet inte hur berättelsen ser ut. Det finns något dunkelt, kolonialt, osympatiskt i den. Återigen handlar det om Norrland. Då skulle Norrland rädda Sverige. Nu ska Norrland rädda världen.
"Vi vet inte hur berättelsen ser ut. Det finns något dunkelt, kolonialt, osympatiskt i den. Återigen handlar det om Norrland. Då skulle Norrland rädda Sverige. Nu ska Norrland rädda världen", säger Po Tidholm.
Tidholm talar om hur kommunalråd i Norrland är fast i gamla tankesätt som historiskt inte fungerat. Bara man får "den här nya gruvan eller den nya investeringen så kommer jobben och välfärden tillbaka".
Och en rädsla som finns i kommunerna att den nya utvecklingen ska stanna av.
– Norrbotten och Västerbotten befinner sig i en slags förtrollning, som man är rädd ska brytas.
Po Tidholm har läst samordnaren Peter Larssons rapport, och ser enorma risker för kommuner som likt Skellefteå tvingas låna stora summor för att svara upp mot hastiga expansionsplaner.
– Det är skrämmande läsning. Larsson efterlyser åtgärder från statens sida. Men det finns ingen metodik. Se bara på nya Kiruna. De enda som vill bygga är LKAB och kommunen. Det visar på hur marknaden fallerar.
Staten är frånvarande och den samiska befolkningen riskerar återigen att hamna i kläm. Det var två av åsikterna som ventilerades när Po Tidholm, Sverker Sörlin och Gunilla Röör samtalde om industriboomen i norr.
Någonstans mitt i samtalet känner sig Po Tidholm tvingad att förtydliga sin inställning för publiken.
– Jag vill att det ska gå bra. Jag vill bara att det ska gå bra på rätt sätt.
Frågor kommer från publiken, om utvecklingen är driven av en rädsla för att bli utkonkurrerade av Kina och Asien, om inte välfärdskontraktet borde göras om med en mer jämlik fördelning mellan kommuner och om hur samerna återigen trängs bort.
Sörlin och Tidholm berättar om tidigare tvångsförflyttningar. Båda hyser en oro för att utvecklingen ska få svåra följder.
– Samerna har nu blivit den grupp som hotar välfärdskontraktet. Det är den slutliga ironin i det som pågår, att vi tränger undan den grupp som är bäst av oss alla på att leva tillsammans med naturen, för att vi ska rädda klimatet, säger Po Tidholm.
Gunilla Röör avslöjar planer på att industriboomen ska bli teater.
– Vi ska göra en föreställning på det här. Leka med de stora omvälvningarna. Det ligger och gror lite, säger hon.
Tills vidare fortsätter turnén. Gällivare och Kiruna är nästa stopp.
– Jättespännande. Ju närmare frågorna man kommer, desto känsligare blir det, säger Po Tidholm.