H2 Green Steel har nu löfte om en effekt på totalt 2000 MW i omgångar, vilket innebär att de klarar sin elförsörjning, förutsatt att man kan köpa in de elmängder som behövs.
Det stormar friskt, men egentligen finns inget nytt under solen. Att de nya industriernas elbehov inte ens är nära att rimma med den eltillgång och överföringskapacitet som finns i norr har varit känt länge.
Men allt ställdes på sin spets när Svenska kraftnät i början av juni beviljade ökad effekt till satsningarna i norra Sverige. Något som innebar att Vattenfall eldistribution gav förhandsbesked om en effektökning på 1500 MW i Luleå/Boden.
Beskedet var bingo för H2 Green Steel. Men ökningen täcker bara en femtedel av behoven.
Luleås kommunalråd Carina Sammeli skrev ett debattinlägg där hon krävde att Svenska kraftnäts tilldelning av el skulle stoppas tills vidare och att systemet för bokningar ska ses över. Systemet är bristfälligt och tillåter kunder att boka mer effekt än de har behov av, vilket blockerar andra aktörer. Pressa luften ur systemet, var budskapet från Sammeli.
Samtidigt slog SSAB, Talga och Uniper i ett gemensamt debattinlägg fast att utebliven effekt till Luleå hotar den gröna omställningen. Även bolagen uppger att det är möjligt att överboka effekt och kom med en rad förslag till förändring.
SSAB i Luleå tillhör de industrier som inte fått tilldelning av el-effekt ännu.
– Det har varit skarpt läge länge men jag noterar att tonläget höjts betänkligt den sista tiden. Problemet är att alla driver sin egen agenda, vilket tyvärr tar fokus från kärnproblematiken, säger Daniel Gustafsson.
Bokningarna sker i exempelvis Vattenfall eldistributions eller Skellefteå krafts system. Köplatsen baseras på när bokningen gjordes. Kön är inte offentlig.
Men Daniel Gustafsson anser inte att överbokningar är ett stort problem.
– Man kanske kan optimera lite grann, men skillnaden är marginell. Den luft som finns kommer inte göra att SSAB i Luleå kan ansluta sig, exempelvis.
Nya, elintensiva industrier i norra Sverige skriker efter kraft. Situationen i Luleå är kritisk efter Svenska kraftnäts senaste besked till Vattenfall eldistribution om tilldelning av 1500 MW till Luleå/Boden-området, där H2 Green Steel i Boden är vinnaren i turordningen.
Förslag som att granska och ställa krav på bokningar i ett tidigt skede, och att samhällsnytta bör prioriteras, är svåra att hantera i verkligheten, menar Daniel Gustafsson.
– I såna fall hade projekt som Northvolt och H2 Green Steel fallit tidigt. Vem värderar vad som är realistiskt eller inte? Vem värderar hur man ställer befintlig industri mot ny? Hur prioriterar man samhällsnytta när i stort sett alla projekt är gröna? Jag vet att både Vattenfall och Skellefteå kraft jobbar hårt redan i dag med att kontrollera att projekten är "mogna" och att bokningarna är realistiska.
Att portionera ut lite el till flera köande aktörer så att de kan komma igång, är inte heller ett bra alternativ, anser Gustafsson.
– Det kan lösa lite grann, men ingen blir glad av det. Bolagen behöver all den el de bokat för sin verksamhet.
Grundproblemet är glasklart, enligt Gustafsson: Elproduktionen behöver öka och möjligheterna att föra över kraft behöver byggas ut.
– Att bygga ut tillgång till el nära produktion är det som kommer göra störst skillnad i framtiden.
En intrastruktur med vätgas utreds bland annat av Luleå tekniska universitet. Pipeline, produktionsanläggningar och lager kopplade till vindkraftsparker. Vätgasen kan göra att den nyckfulla elproduktionen från vindkraft blir mer planerbar.
Därefter kommer en ökad flexibilitet hos elkunderna.
– Det är en "gamechanger" på riktigt. Att industrierna kan stötta elsystemet och dra ned sin elförbrukning när systemet är stressat är en åtgärd som gör stor skillnad. En möjlighet är att man kan gå före i kön om man erbjuder flexibilitet. Där kan jag säga är att industrierna i norra Sverige samtliga är duktiga på detta. De har förstått vikten av flexibilitetsfrågan. Ökad flexibilitet i kombination med att vi får en vätgasinfrastruktur på plats kan bli nyckeln till att vi kommer att lösa Norrlandssituationen.
Med vätgasinfrastruktur, menar du den vätgaspipeline och tillhörande anläggningar som planeras runt Bottenviken och till större industrier, exempelvis i Malmfälten?
– Ja. Vi kommer inte att kunna lösa elöverföringen i kraftledningar av den mängd el som behövs för att producera all den vätgas som industrierna behöver. Produktionen av vätgas måste ske där elproduktionen finns.
Men vissa förändringar i bokningssystemet kan vara på gång.
– Ofta begränsas vi av ellagen men en del kan man göra om man tänjer i lagtolkningar.
Åtgärder som Svenska kraftnät ser som möjliga för att förändra bokningssystemet är exempelvis att bolag som skriver bindande avtal om att betala för sig, alternativt den som först betalar, får tillgång till el först.
– Jag är ganska säker på att vi snart kommer få ett regeringsuppdrag som trycker på de här frågorna. Men avgörande förändringar är flera år bort, säger Daniel Gustafsson.