Hon gläds åt supersnabbladdare även "på vischan"

I ett stort projekt bygger OKQ8 och Skellefteå kraft 800 nya snabbladdningspunkter för elbilar – och inte bara efter de stora vägar utan även på små ställen i Norrbottens och Västerbottens inland. ”Tidigare missade vi särskilt norska elbilsförare som inte kunde ta den här vägen”, säger OKQ8:s stationschef i Vittangi Monica Oxenius.

"Jag tänkte nog att vi här uppe skulle få vänta till sist", säger stationschefen Monica Oxenius som är glad att stationen i Vittangi fått elsnabbladdning.

"Jag tänkte nog att vi här uppe skulle få vänta till sist", säger stationschefen Monica Oxenius som är glad att stationen i Vittangi fått elsnabbladdning.

Foto: Maria Engström-Andersson

Norra Sverige2023-01-09 07:00
undefined
"Tidigare missade vi särskilt norska elbilsförare som inte kunde ta den här vägen”, säger OKQ8:s stationschef i Vittangi, Monica Oxenius.

Hon har jobbat på stationen i Vittangi i 36 år, och blev glatt överraskad när hon fick veta att snabbladdningsplatsen som invigdes i november skulle byggas. 

– Jag tänkte nog att vi skulle få vänta till sist. Men eftersom här är långa avstånd och glest mellan laddstationerna är det ju här det behövs. 

Den främsta målgruppen är tillresta som behöver ladda snabbt för att kunna fortsätta. Den lilla ortens läge, 10 mil norr om Gällivare, 7,5 mil sydöst om Kiruna, 46 mil från norska Tromsö och 12 mil nordost om gruvan i Pajala, gör den till en slags knutpunkt. 

– Särskilt norrmän på semester har under senare år frågat efter laddning. Men även folk som arbetar i trakten på grund av gruvan. Tyvärr har vi missat kunder som tvingats ta en annan väg för att laddning saknats, säger Monica Oxenius.

undefined
På varje elsnabbladdningssstation sitter två "handtag", eller laddpunkter som det egentligen heter.

Konsekvenserna kan dessutom ha blivit värre. 

– För något år sedan ringde en kvinna som kört hit med elbil och behövde laddning. Jag vet inte om hon fick ta bärgning härifrån eller om det löste sig på annat sätt.

Utbyggnaden ingår i en femårig satsning av OKQ8 Scandinavia och Skellefteå kraft och innebär att 800 nya snabbladdpunkter – två på varje 150 kW:s laddenhet, fram till år 2026 ska ha byggts på alla OKQ8:s 300 bemannade stationer i Sverige. För Norrbotten och Västerbotten handlar det om 19 respektive 21 stationer. 

undefined
Staffan Magnusson, vd OK Norrbotten.

– Vi tycker att det är viktigt att alla våra medlemmar och andra kunder kan få vara med och ställa om till en fossilfri framtid, säger Staffan Magnusson, vd för OK Norrbotten. 

Att utbyggnaden kan ske på så pass bred front förklarar han med investeringsstöden till publika elladdstationer: dels Naturvårdsverkets Klimatklivet-stöd, som kan sökas till 50 procent av investeringen. Och dels Trafikverkets ”vita vägar-stöd”, där upp till 100 procent kan ersättas där snabbladdare saknas och annars inte hade byggts. 

Snabbladdstationer har hittills öppnat i Älvsbyn, Pajala och Kiruna, Norsjö, Burträsk och Skellefteå. På tur står Jokkmokk, Överkalix, Skellefteå, Luleå, Umeå och Vilhelmina. 

undefined
"Jag vet att det varit en stor utmaning på vissa ställen", säger Staffan Magnusson.

–Det som avgör prioriteringen är tillgången på el, eller egentligen elnät. Jag vet att det har varit en stor utmaning på vissa ställen, säger Magnusson. 

Detta bekräftas av Skellefteå kraft, som är den av parterna som investerar, bygger och driftar laddstationerna. 

– En stor lärdom är att vi måste ha större framförhållning än vad vi först räknade med. Orsaken är att vi begär väldigt mycket effekt på ställen där elnäten inte är anpassade för det. Effekten per bensinmack motsvarar två-tre villakvarter, säger Fredrik Jonsson, chef för affärsenheten e-mobilitet, Skellefteå kraft. 

undefined
Tillgången till el är en begränsning på vissa platser. De här kraftledningarna står i Markbygden.

Ändå menar han att kapaciteten på elledningar i norr är bättre än söderut. Detta på grund av en glesare befolkning och mindre belastning.

– Men även här börjar kapaciteten bli en utmaning då stora mängder el efterfrågas till omställningen av industrin och transportsektorn.

Har elnätsbolagen fullt upp med att prioritera och planera för nätförstärkningar lokalt och regionalt finns enligt Fredrik Jonsson en risk för fördröjningar. Dessutom kan anslutningsprocessen sinkas om flera ansökningar kommer in från olika håll för samma område – vilket han ser som en baksida om bidragsmöjligheterna lockar fler aktörer till marknaden: 

– Dimensioneringen av de nya ledningarna blir svårare samtidigt som vi riskerar att få parallella processer för markupplåtelser och bygglovsärenden.

undefined
"Laddinfrastrukturen löser vi om bilarna kommer på marknaden", säger Fredrik Jonsson, Skellefteå kraft.

Av Trafikverkets omkring 100 utpekade ”vita sträckor” beräknas 70 ha snabbladdningsinfrastruktur om ungefär ett år. Samtidigt har EU bestämt att alla nya bilar som säljs ska vara utsläppsfria 2035. 

Vad krävs för att omställningen inte ska bromsas av outbyggd laddinfrastruktur?

Fredrik Jonsson tycker att utpekandet av "vita sträckor" är bra. Men han saknar samråd med elnätsbolag, kommuner och regioner kring förutsättningarna och möjligheterna till kostnadseffektiva elnätsanslutningar.

– För att klara driftansvaret på platser utan bra laddning måste man kanske komplettera med driftstöd eller sänka kraven på effekt och funktion. Men i grund och botten tycker jag det bästa är att rikta bidragen till bilköparna. Laddinfrastrukturen löser vi om det kommer bilar på marknaden, säger Jonsson.

Behov/laddinfrastruktur

Från 2014 reglerar EU:s minikrav i AFID-direktivet (Alternative Fuels Directive) uppbyggnaden av den publika infrastrukturen för alternativa bränslen i medlemsländerna. Utifrån denna beräknar elkraftsbranschens intresseorganisation Power Circle att 90 000 publika laddstationer behövs i Sverige när laddinfrastrukturen är fullt utbyggt. Om alla omkring 5 miljoner personbilar i Sverige byts ut till elbilar krävs det cirka 12 TWh per år för att ladda dessa, enligt samma organisation.  

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!