Skellefteå spräcker prognoserna – men räcker det?

De nya industriernas rekryteringsbehov förutsätter en enorm inflyttning i norra Sverige – men utvecklingen kantas av frågetecken. Samtidigt överträffar Skellefteå SCB:s dystra framtidsprognoser över befolkningstillväxt. Regeringens samordnare anser att tidpunkten är kritisk medan ledande experter tvivlar på att målen är möjliga att nå.

Norra Sveriges spjutspets Skellefteå har tagit täten i utvecklingen. Befolkningen ökar och på allt fler platser används engelska som språk. Men frågan är om befolkningsökningen är tillräcklig?

Norra Sveriges spjutspets Skellefteå har tagit täten i utvecklingen. Befolkningen ökar och på allt fler platser används engelska som språk. Men frågan är om befolkningsökningen är tillräcklig?

Foto: Pär Bäckström/ Frilans

Norra Sverige2022-11-22 18:00

På gågatan i centrala Skellefteå får experterna stöd av pensionärsparet Erland Wennberg och Inga-Märta Wennberg. Att Skellefteå ska vara 90 000 invånare om åtta år, som är kommunens mål, betvivlar de starkt.

– Jag tror inte det är möjligt. Det finns inte tillräckligt med bostäder, säger Erland Wennberg.

– Var ska de ta allt folk i från? Luleå, Boden, Piteå och Malmfälten ska ju också växa. Vi räcker inte till, säger Inga-Märta Wennberg.

undefined
Skeptiska. Inga-Märta Wennberg och Erland Wennberg gillar visionerna men tror att Skellefteå får svårt att nå 90 000 invånare.

Paret vill dock säga att de är positiv till utvecklingen.

– Jätteroligt att det finns jobb till de unga. Och det är bra att man har visioner, säger Inga-Märta Wennberg.

Visioner, ja.

Regeringens samordnare Peter Larsson har gjort bedömningen att Västerbotten (cirka 275 000 invånare) och Norrbotten (ca 250 000) står inför en inflyttning på 100 000 invånare de närmaste 15 åren. 

undefined
Norra Sverige ska öka befolkningen med 100 000 invånare de närmaste 15 åren, om prognoserna stämmer. Här Nygatan i centrala Skellefteå.

Detta utifrån att runt 20 000 nya industrijobb skapas, vilket leder till ytterligare 30 000 personer i form av familj/släkt. Vidare tillkommer 40 000 personer i kringeffekter. De resterande 10 000 är Umeås befolkningsökning.

En enorm utmaning. Inte minst eftersom Statistiska centralbyråns (SCB) befolkningsstatistik visar att Norrbotten åren 2017–2021 tappat 1600 invånare. Västerbotten har samma tid ökat med 6000, men den ökningen tillskrivs helt Umeå. Färsk statistik fram till tredje kvartalet 2022 visar att trenden håller i sig. Västerbotten ligger 1250 personer plus medan Norrbotten backar 250.

Lägger man till SCB:s prognoser, som visar att Västerbotten år 2040 ökat befolkningen med 14 000 personer medan Norrbotten minskat med 12 500, blir ekvationen ännu mer orimlig.

Men: så här nattsvart är inte läget.

SCB:s framskrivningar är starkt ifrågasatta av kommunerna i norra Sverige. Detta är också något som SCB är medvetet om.

undefined
Lena Lundkvist, demograf vid Statistiska centralbyrån.

– Framskrivningarna baseras på de senaste sex årens utveckling. Inflyttning och åldersstruktur är exempel på sådant som vi väger in. Har man många 30-åringar så föds också många barn, Däremot tar vi ingen hänsyn till planerat bostadsbyggande och framtida etableringsplaner. Vi förstår att kommunerna kan ha bättre koll än oss, men det här är enda sättet som vi kan arbeta på, säger Lena Lundkvist, demograf vid SCB.

Att kommunerna ska vända trenden innan jobben finns är inte rimligt, anser hon.

– Förändringen kommer när företagen börjar anställa.

undefined
Skellefteå spräcker SCB:s prognos rejält och ökar befolkningen, men ännu inte tillräckligt till kommunens eget mål.

Något som sker just nu i spjutspetsen Skellefteå. SCB:s senaste prognos är att Skellefteå ska ha 73 234 invånare i år. Men efter tredje kvartalet hade kommunen i stället 74 191 invånare.

Den prognos som SCB ställde 2020, det vill säga innan Northvolt börjat rekrytera i stor skala, var att Skellefteå skulle ha 72 539 invånare år 2022. Prognosen felar alltså med över 1600 personer.

– Skellefteås utveckling spräcker våra framskrivningar, så är det. Vi kommer givetvis att justera dem utifrån ny statistik, säger Lena Lundkvist.

Men trots att Skellefteå brutit trenden, och går mot en ökning på cirka 1000 personer för 2022, är man långt ifrån sitt eget mål på 90 000 invånare 2030 och 100 000 invånare 2040. Takten måste i princip fördubblas.

– Vi är medveten om det. Och vi tror att det kommer att lyckas. Bland annat på grund av att ökningen blir exponentiell. Vi har stark inflyttning av personer i barnalstrande ålder, säger Helena Renström, Skellefteå kommuns marknadschef.

undefined
"Vi tror att vi kommer att lyckas", säger Helena Renström, marknadschef vid Skellefteå kommun.

Vi träffar henne i samband med arrangemanget Biz Buz Youth, där ungdomar får stifta bekantskap med framtidens möjligheter.

– Det finns en stärkt framtidstro bland unga. Vi ser också att vi får en ny grupp av människor som flyttar in. De kommer från Asien, Nordamerika, England. I våra undersökningar och i samtal med våra inflyttare ser vi att motivet bakom den internationella inflyttningen finns i den gröna omställningen. Det är ett förändrat beteende, en idédriven generation som vill vara med i förändringen, säger Helena Renström.

Skellefteå ser ett flertal tecken på en stegrad inflyttning de närmaste åren.

Den största faktorn är att överhettningen på bostadsmarknaden är på väg att lätta. 800 nya bostäder kommer ut 2022, och takten med 1000 nya de kommande åren ser ut att hålla. Även priserna på uthyrningsmarknaden är på väg att normaliseras.

undefined
Bostadskrisen är på väg att lösa sig, konstaterar Helena Renström.

– Det håller på att släppa. Men det är viktigt att vi inte slappnar av. Puckeln är inte 2022, den gäller flera år framåt, säger Helena Renström.

Samtidigt är andra åtgärder igång. Skellefteå har Göteborg som förebild, och jobbar i nära dialog med statliga myndigheter och andra organisationer. Bland annat tar man fram ett medföljandeprogram.

– Vi ser att det är viktigt med både större och mindre träffar för att underlätta vägen in i samhället. Vi jobbar även mot en mer internationell arbetsmarknad och här behöver fler jobb för engelskspråkiga komma ut. Vi har också exempelvis lanserat en rikstäckande marknadsföringskampanj, säger Helena Renström.

undefined
Charlotta Mellander, professor och en av Sveriges ledande experter på flyttmönster.

Men för att norra Sverige ska lyckas räcker det inte med att Skellefteå går i mål. Luleå siktar också på att bli 90 000 invånare år 2030, och även kommuner som Boden, Gällivare och Kiruna ska få tusentals nya industrijobb och måste växa.

Det kommer inte bli enkelt, tror Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Jönköpings internationella handelshögskola och en av Sveriges ledande experter på flyttmönster.

En studie hon medverkat i visar bland annat att cirka 90 procent av alla som flyttar mellan olika kommuner är 18–35 år och företrädesvis väljer platser som växer. Att inflyttning från andra länder ska lägga grunden blir svårt, anser Mellander.

undefined
Skellefteå straffar SCB:s prognoser för befolkningsutveckling. Enligt den senaste statistiken har Skellefteå ökat med 800 personer i år.

– När vi tidigare tittat på de som kommit till Sverige från andra länder så tenderar även de att flytta mot större kommuner. Jag tror snarare att den stora tyngdpunkten för norra Sverige blir individer som växt upp i dessa kommuner, som åkte iväg och utbildat sig och som kan tänka sig att flytta hem igen, säger hon.

Är det då realistiskt med en inflyttning på upp till 100 000 personer? Det enkla svaret är nej, enligt Charlotta Mellander.

– Oavsett hur det går tycker jag inte att man ska peka finger och säga att det är ett misslyckande om det inte går som planerat. Istället är det betydligt bättre att fundera på var man hade varit om man inte hade gjort något alls, säger hon.

undefined
Rikard Eriksson, professor i ekonomisk geografi vid Umeå universitet.

Även Rikard Eriksson, professor i ekonomisk geografi vid Umeå universitet, är tveksam.

– Det beror mycket på vilka som flyttar in. Deras ålder, om de har barn och hur länge de stannar kvar. En rimlig gissning är att man kan nå ungefär hälften, alltså 50 000. Magkänslan säger att de som har störst chans att lyckas är de större företagen, LKAB, SSAB, Northvolt. De kan erbjuda högre löner och marknadsföra sig. Men för det lilla industriföretaget blir det tuffare, för att inte tala om offentlig sektor. Det som är hoppingivande är att det kan bli ännu attraktivare för utflyttade barnfamiljer att flytta hem nu när så mycket händer.

undefined
Biz Buz Youth hölls på Scandic hotell i Skellefteå. Här får ungdomarna en inblick i framtida jobb- och affärsmöjligheter.

I ett nytt, sjuårigt forskningsprojekt ska Umeå universitet granska de utmaningar som norra Sverige ställs inför.

– Vi ska titta närmare på kompetensförsörjningen och regionalekonomiska effekter, de utmaningar den kommunala planeringen ställs inför, hur Norrlandsbilden påverkas, samt sätta hela den här utvecklingen i en historisk kontext för att förstå om det här verkligen är en grön revolution.

Tror du att Skellefteå banar väg för övriga kommuner eller är risken att Skellefteå kapat åt sig merparten av de som vill norrut?

– Det kommer vi titta på. Det kan vara en fördel av att vara före i processen. Samtidigt finns det inte så många andra att lära av.

undefined
Peter Larsson, regeringens samordnare.

Regeringens samordnare Peter Larsson lyfter flera olika faktorer som avgörande för att befolkningstillväxten ska lyckas.

– Tillgång till bostäder. Men också kvaliteten på samhällsservice. Här vet jag att flera orter är igång med åtgärder, bland annat internationella gymnasieskolor. Sedan är det viktigt att arbetskraftsinvandringen inte hindras av långa handläggningstider på Migrationsverket och en stramare lagstiftning. Ytterligare ett problem som blivit högaktuellt är att folk byter från offentlig sektor till industrin vilket skapar brister i vård och skola, säger han.

Något handlingspaket för hur inflyttningen ska klaras har ännu inte tagits fram från regeringshåll. I stället har det kommit spridda skurar i form av att Arbetsförmedlingen gjort en riktad satsning och att ett omställningsstöd för personer som vill byta yrkesbana införts.

Larsson anser att frågan om befolkningstillväxt är inne i ett kritiskt skede och vill se handling.

– Det får inte bli "fly in, fly out", vi måste klara samhället och industrietableringarna samtidigt. Men jag är väldigt oroad. Den närmaste tiden blir avgörande.

undefined
Maja Lundström och Anna Pettersson andas framtidstro för Skellefteå. "Platsen att vara på", säger Anna.

På Kanalgatan, utanför Scandic Hotell i Skellefteå, spirar dock framtidstron. Vi träffar Anna Pettersson, som flyttade hem från Göteborg för ett år sedan.

– Det byggs bostäder och öppnar restauranger, flyttar in nya människor och talas mycket engelska. Utbudet har blivit så mycket större samtidigt som det fortfarande är "tiominutersstaden". Jag älskar det. Det här är platsen att vara på och många fler kommer upptäcka det, säger hon.

Hennes väninna Maja Lundström har varit staden trogen större delen av livet.

– Här har aldrig hänt något. Så kom Northvolt och allt bara small till. Det finns ett helt annat självförtroende i Skellefteå i dag, säger hon.

undefined
Skellefteå på frammarsch. Staden ligger först i spåret i utvecklingen i norra Sverige.
Befolkningsstatistik

Umeå: 2017: 125080. 2021: 130997. Prognos: 2030: 139888. 2040: 147806.

Skellefteå: 2017: 72713. 2021: 73393. Prognos: 2030: 72167. 2040: 71477.

Luleå: 2017: 77470. 2021: 78867. Prognos 2030: 80171. 2040: 80981.

Boden: 2017: 28181. 2021: 28160. Prognos 2030: 26943. 2040: 26266.

Gällivare: 2017: 17825. 2021: 17449. Prognos 2030: 16119. 2040: 15266.

Kiruna: 2017: 23166. 2021: 22555. Prognos 2030: 20955. 2040: 20 247.

Piteå: 2017: 42184. 2021: 42323. Prognos 2030: 42010. 2040: 41522.

Källa: SCB.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!