"Det är viktigt med samverkan mellan alla aktörer", sade Cecilia Wallmark.
Det framgick när Luleå tekniska universitet och forskningsinstitutet Rise presenterade förstudien för en vätgaspipeline i Luleå på tisdagen.
– Det kommer att behövas vätgasledningar, oavsett om de blir korta eller långa. Men vilken sträckning som det blir, det kommer att avgöras efter behov, sade Cecilia Wallmark, verksamhetsledare för LTU:s vätgassatsning Ch2ess.
I vår rapportering av projektet har tidigare framgått att aktörerna Nordion energi och finska Gasgrid, som vill bygga, tror att sträckan Boden–Luleå blir först ut i ett system som sedan successivt byggs ut.
– Jag har inte hört något annat än att Boden–Luleå kan bli först. De första ledningarna kan stå klara runt 2030, sade Cecilia Wallmark.
En ny skiss för hur ett sammanhållet system kring vätgasen i norra Sverige, Norge och Finland kan se ut presenterades: produktion med el från vindkraftverk, nedgrävda vätgasledningar och tankstationer för vätgas på olika platser.
Tanken är att vätgasledningar ska bli ett komplement till kraftledningar när det gäller överföring av energi.
Cecilia Wallmark poängterade vikten av att även offentliga aktörer var med på tåget.
– Det är väldigt viktigt med en samverkan mellan alla aktörer för att nå full potential, sade hon.
Cecilia Wallmark och Johan Sandstedt höll i presentationen av förstudien i Vetenskapens hus.
En rad olika frågor återstår nämligen att lösa. Därför föreslår förstudien ytterligare forskning och utredning runt en rad viktiga punkter, bland annat ekonomi, teknikfrågor, kunskapsfrågor och acceptans.
Inte minst behöves ett särskilt regelverk för vätgasledningar. Utbildningsbehovet bedöms som stort. Ett specifikt forskningsprogram med fokus på kallt klimat bör skapas.
Parterna har samverkat med 27 olika aktörer i förstudien. Många av dem var på plats, och flera poängterade vikten av att man jobbade med acceptansfrågan.
– Vi i Sverige är livrädda för gas. Det beror till stor del på okunskap, sade Tomas Hirsch, SSAB.
– Vi tror på storskalighet med korta värdekedjor. Det mest effektiva är att använda vätgasen där den produceras. Med det sagt är vi ändå positiva till det här initiativet, sade Marita Nilsson, H2 Green Steel.
Cecilia Wallmark, Tomas Hirsch (SSAB), Marita Nilsson (H2 Green Steel) och Christian Janssen (ST1) diskuterade framtiden för en vätgaspipeline.
Det säkerhetspolitiska läget och säkerheten med en gaspipeline lyftes.
– Det är en viktig aspekt, helt klart. Men det finns fler, exempelvis att vi är sårbara eftersom vi är beroende av energiförsörjning utifrån, sade Johan Sandstedt., affärsutvecklare vid Rise.