"Karriärmässigt har jag svårt att föreställa mig något bättre än att som nybakad student få jobba med det som är fronten i världen", säger Rikard Gebart, professor vid LTU.
– Tanken är att samla alla som är inblandade i vätgasutvecklingen i ett gemensamt lag, säger han.
Om planerna för den gröna industrin blir verklighet väntar en revolutionerande utveckling.
– Utmaningarna är enorma. Det handlar om en total omstöpning av kraftsystemet. Jag brukar dra en liknelse till utbyggnaden av vattenkraften. Tekniskt sett är den här utvecklingen faktiskt mer utmanande.
Forskningsanläggningen LTU Green Fuels i Piteå är en viktig kugge i LTU:s vätgaskoncept Ch2ess.
Enbart de planer som presenterats av LKAB/Hybrit, H2 Green Steel och SSAB kräver energi till vätgasproduktion motsvarande 40 procent av dagens elproduktion.
– Vätgasen skapar problemet. Men den erbjuder också lösningen i form av lagring och elproduktion. Man kan tänka sig att det oljeeldade Karlshamnsverket i framtiden ersätts av ett fossilfritt vätgasverk.
Den svenska strategin är att vindkraften ska täcka upp för större delen av det ökade elbehovet. Även om det innebär betydande energiförluster anser Rikard Gebart att planen är genomförbar.
– De tio senaste åren har kostnaderna för landbaserad vindkraft gått ned med 70 procent och trenden är fortsatt nedåt. Om kostnaden är låg och tillgången mycket god spelar bortfallet ingen roll.
Markbygden blir Europas största vindkraftspark. Är en framtida lösning att även bygga vätgasfabrik nära vindkraftverken?
Fullt utbyggd är Markbygden Europas största vindkraftspark. Men för att täcka elbehovet inom den gröna stålindustrin i norr krävs ytterligare fem vindkraftsparker av samma storlek.
Kritiker menar att det är omöjligt att genomföra eftersom hänsyn måste tas till rennäring, försvarsmakten och besöksnäring bland annat. Hur ser du på det?
– Det blir en stor påverkan, men det är inte orimligt. Allt behöver heller inte vara i norra Sverige. Men det här är komplexa frågor och det är precis de som vi vill bringa klarhet i.
Ett kunskapscentrum för vätgas är under uppbyggnad vid LTU. Initiativet kring vätgasen har fått namnet Ch2ess. Ny forskning och utbildning inom produktion, distribution och lagring ska ge den nya industrin viktiga svar och kompetent arbetskraft.
– Vi vill ta fram objektiva underlag som bidrar till utvecklingen och att kloka beslut kan fattas.
I Svartöbergets inre nära SSAB:s anläggning i Luleå ska Hybrit skapa ett vätgaslager. Just lagringen är en del som forskningen kommer inriktas på.
Systemanalys är ett av områdena som Rikard Gebart lyfter fram inom forskningen.
– Vi ska titta på energiflöden. Kostnader. Var ska man bygga? Var finns behoven? En tanke är att produktionen kan ske vid vindkraftsparkerna i stället för vid stålverken, och föras över i pipelines.
Bergrumslagring är ett annat område.
– Där sitter vi på stora kunskaper från gruvindustrin. Vi vet redan att det är mer fördelaktivt att borra i berget, så kallad tunneldrivning, än att spränga. Sprängning ökar risken för sprickbildningar. Här handlar det bland annat om att kartlägga mekanismer kring hur kraften fortplantar sig i berget och hur mycket belastning berget tål. Eftersom lagret fylls och töms kanske flera gånger per dag finns det en utmattningsproblematik. Det gäller att dimensionera för den för att berget ska vara gastätt.
Två av LTU:s civilingenjörsprogram ska stärkas och anpassas mot vätgasen.
När det gäller utbildningen anser Gebart att två av LTU:s civilingenjörsprogram är tillämpningsbara.
– Vissa kurser innehåller redan i dag vätgas. Vi behöver bara stärka upp dem och lägga till ytterligare kurser och gästföreläsningar.
Hur ser det ut med finansieringen?
– Vi tror det ska lösa sig. Det finns starka skäl för staten att vara med.
Både Boden och Gällivare vill bli noder inom vätgasen. Hur ser ni på möjligheterna att utlokalisera utbildningar?
– Ingenting är omöjligt. Tidigare har vi exempelvis haft en utbildning i vattenkraftteknik i Jokkmokk. Problemet är ju att undervisningen kan bli tidsödande. Vidare är gemenskapen och studentlivet en viktig del som man går miste om. Men vissa delar kan vara möjliga att förlägga till exempelvis Gällivare, när LKAB byggt upp sin stora anläggning där. Exempelvis laborationer och studiebesök. När det gäller Boden så finns det redan en närhet till LTU.
För att bedriva forskning och utbildning vill LTU-professorn Rikard Gebart samla alla aktörer inom vätgasen i satsningen Ch2ess.
Planen är att gifta ihop forskningen och utbildningen med stora stålföretag och aktörer inom vätgas, och på klassiskt manér låta företagen definiera projekt som studenterna gör, exempelvis som examensjobb.
– På det sättet kommer studenterna få en relation till företaget och ha nära till jobb. Jag hoppas merparten av våra nya ingenjörsstudenter ska vilja söka sig hit. Karriärmässigt är det svårslaget. Jag har svårt att föreställa mig något bättre än att som nybakad student få jobba med det som är fronten i världen, säger Rikard Gebart.