Vindkraftparkerna blir fler och fler när Sveriges energiproduktion ska byggas ut. Samtidigt uppstår frågan hur hållbarheten ser ut när kraftverken ska ersättas. (Arkivbild)
Allt fler vindkraftsparker byggs när svensk elproduktion ska bli grön och Energimyndigheten beräknar att ytterligare 100 terawattimmar vindkraft måste byggas till 2045. Samtidigt krävs stora ingrepp i miljön när hundratals vindkraftverk ska resas och förankras i marken. Trots detta anses vindkraft av både myndigheter och naturskyddsorganisationer vara den mest hållbara formen av elproduktion.
– Vindkraften är hållbar och det är en viktig del i attraktionskraften. Även oberoende miljöorganisationer med enda syfte att göra det som är bäst för miljön säger att vindkraften är ett väldigt bra val. Det är både kostnadseffektivt och miljövänligt, säger Ylva Tengblad, som jobbar med hållbarhetsfrågor på organisationen Svensk Vindenergi.
Hållbarhetsaspekten av olika former för elproduktion mäts i dag via så kallades livscykelsanalyser (LCA). Ylva Tengblad pekar på att den största delen av materialet som används för vindkraft redan i dag kan återvinnas.
– De flesta delar kan återanvändas eller återvinnas. Cirka 85 procent består av stål och järn som kan återvinnas.
Ylva Tengblad, hållbarhetsansvarig på Svensk Vindenergi.
Den största utmaningen för återvinningen av förbrukad vindkraft utgörs av vingarna och i en rapport varnade Riksgälden nyligen för att Sverige saknar lösningar för att ta hand om uttjänta vingar från landets vindkraftparker. Vingarna tillverkas av glasfiberkomposit, ett material som används frekvent i båtbyggen, flygplanstillverkning och inom byggindustrin. Detta material kan ännu inte återvinnas i större skala och är en svart fläck inom vindkraftens hållbarhet. Ylva Tengblad pekar däremot på att förbrukningen av glasfiberkomposit inom vindkraften är relativt liten och att flera vindkraftsbolag också jobbar med återvinningslösningar.
– Vingarna har tidigare varit en utmaning men det pågår mycket forskning där man gjort framsteg de senaste åren. Vindkraften står för tio procent av glasfiberavfallet på europeisk nivå. Vindkraftsbranschen är också ledande i att utveckla lösningar för att återvinna glasfiberkomposit. Siemens Gamesa har tagit fram en ny typ av blad som man kan återvinna. Vestas har också forskat fram en ny typ av återvinningslösning där man kan ta hand om blad som finns i dag på ett hållbarare sätt.
Vindkraftverkens vingar görs i glasfiber och kan inte återvinnas i dag. Ylva Tengblad säger dock att ny forskning kan vara en lösning på spåren. (Arkivbild)
Betongfundament i Markbygden. (Arkivbild)
Betongfundamenten som förankrar vindkraftverken i marken gjuts i betong och mängden betong uppgår till cirka 550 kubikmeter per fundament. Energimyndigheten beräknar att byggandet av 100 terawattimmar vindkraft fram till 2045 skulle betinga en förbrukning av 200 000 ton betong per år. Svensk Vindenergi har utifrån detta gjort beräkningar som visar hur detta står i relation till övrig energiproduktion och användningen av betong generellt.
– 200 000 ton årlig materialåtgång för utbyggnad av 100 terawattimmar vindkraft kan jämföras med 1,9 miljoner ton avfall per år från energiförsörjningen generellt i Sverige. Utbyggnaden av landbaserad vindkraft skulle stå för ungefär två procent av den betong som produceras i Sverige. Cementa har också som ambition att producera klimatneutral cement, säger Ylva Tengblad.
Om en avveckling av en park skulle bli aktuellt säger Ylva Tengblad att det kan vara mer miljövänligt att låta betongfundamenten vara kvar och återställa naturen ovanpå.
– Betong är inte ett giftigt material, så den åtgärd som anses hållbarast lokalt kan ofta vara att lämna betongfundamentet i stort sett intakt, för att sedan återställa naturen ovanför det yttersta lagret. Det finns också ett antal initiativ där man i allt större utsträckning använder bergsförankrade fundament istället för gravitationsfundament. Då behöver man väsentligen mindre betong, säger hon.
Ylva Tengblads resonemang stöds av Kenneth Fors, miljöskyddshandläggaren på Länsstyrelsen Norrbotten.
– Ett vindkraftverk består av många metaller som går att plocka isär och återvinna. Det är bladen som varit problem då de är gjorda av glasfibermateriell och det har ännu inte gått att återvinna. Nu börjar man hitta processer för hur man på kemisk väg ska kunna göra detta. Man tror nu att man inom ett par år kommer att kunna återvinna även vingarna, säger han.
Kraven gällande hur betongfundamenten ska hanteras vid avveckling regleras i den miljöprövning som görs vid byggnationen.
– Det beror lite på hur tillstånden är skrivna, men ofta står det att man ska efterbehandla vid eventuell nedläggning. Aktören får då lämna in en handling kring hur detta ska gå till. Konsensus i dagsläget vid miljöprövning är att man bilar av översta lagret och täcker sedan med jord, säger Kenneth Fors.
Kenneth Fors, miljöskyddshandläggare på Länsstyrelsen Norrbotten.
Byggnation och underhåll av större vindkraftparker kräver stora nätverk av vägar som byggs i anslutning till vindkraftverken. Kenneth Fors tror att dessa vägar kommer att lämnas därhän i det fall att en park ska avvecklas och läggas ner.
– Det blir förmodligen en del av skogsbilvägnätverket. Jag tror inte man kommer att riva dem, utan att det istället leder till ett tätare vägnätverk för skogshantering. Sedan kommer alla förmodligen inte att underhållas, men det troliga är att de blir kvar i befintligt skick och att naturen sedan får ha sin gång, säger han.
Kenneth Fors säger att i händelse av en avveckling kommer vägar som byggs i anslutning till vindkraftsparkerna mest troligt att lämnas till sitt öde och bli del av skogsvägsnätverket. (Arkivbild)
Kraven för återställning av naturen när vindkraftparker eller delar av dem läggs ner ska bekostas antingen av ägarna, av bankerna eller via försäkringar. För att säkerställa att sådana pengar finns i händelse av konkurs måste bolagen eller deras finansiärer ställa en säkerhet till förfogande, en säkerhet som garanteras av banken.
– Man får ställa en ekonomisk säkerhet för varje vindkraftverk. Det handlar om ungefär 1,3 miljoner som man får lägga utifall att aktörerna själva inte har ekonomiska möjligheter att återställa naturen. Det är en bankgaranti och det är banken som går i borgen för dessa pengar. Det finns numera också försäkringslösningar för detta där försäkringsbolaget täcker kostnader för miljöåterställning om bolagen inte kan göra. Man kan också betala in dessa pengar till ett låst konto. Det finns ett flertal olika lösningar som ska säkra detta, säger Kenneth Fors.
Kan det vara så att staten kommer att behöva gå in och städa upp om parkerna ska avvecklas?
– Förhoppningsvis inte. Det är därför dessa olika lösningar tagits fram för att säkra dessa processer, men de har heller aldrig prövats såvitt jag vet. Vindkraften kommer att finnas under många år och dessa frågor ligger i framtiden, säger Kenneth Fors.