Ann-Sofie Malmefjäll, chef för avdelningen tillväxt och attraktivitet.
– Det är en hel del spännande saker på gång, säger Ann-Sofie Malmefjäll, chef för avdelningen tillväxt och attraktivitet.
Vi har redan berättat om storsatsningen på Dundret, med hotell, restauranger, handelsområde och totalt över 700 nya bostäder. Ett trumfkort som ska lyfta hela samhället, bädda för inflyttning och minska risken för "fly in, fly out-lösningar", till de stora industriprojekten.
Avdelningen tillväxt och attraktivitet innefattar även den tidigare kommunikationsenheten. Arbetet är strategiskt upplagt för att öka tillväxten, bidra till inflyttning och lyfta Gällivare som destination.
Man jobbar nära det kommunala bolaget Dundret Gällivare och Gällivare näringsliv, och har även fått förstärkning i form av tre nya tjänster; destinationsutvecklare, eventsamordnare och inflyttningslots.
– Vi arbetar bland annat aktivt med att underlätta för inflyttning, så kallat "en väg in". Vi har gått ut med en enkät till företagen för att identifiera behoven bland den stora gruppen "fly in, fly out-arbetare", säger Ann-Sofie Malmefjäll.
En mötesplats har nyligen invigts på järnvägsstationen.
– Vi skapar ett nav för utveckling och näringsliv med turistcenter, Gällivare näringsliv, vår avdelning och utvecklingsbolaget Leader Polaris. Det blir en plats där turister, företag, inflyttare och andra medborgare kan mötas.
I stadskärnan finns fler planer på expansion. Den grop som vittnar om att prestigebygget Multiaktivitetshuset ännu inte är på plats har haft en dyster prägel på centrumlivet.
Men i vinter har kommunen anlagt eldstäder, belyst centrum och skapat en isbana för att öka trivselfaktorn. Tankar på att öka profileringen mot det arktiska finns också.
– Vi har skapat ett besöksnäringsråd där vi samverkar med företag. Även här är tanken att skapa en slags portal, "en väg in", där man samlar erbjudanden.
Kommunen har bland annat jobbat med belysning för att göra centrum trivsammare i vinter.
Nu arbetar man med ett koncept för sommaren också.
– Vi har bland annat tankar på en sommargata, där vi jobbar för att få med oss restauranger, caféer och handel. Vi ser en ökning av turister sommartid och tror att en sådan satsning ska ge mer liv och rörelse, och skapa trivsel i centrum.
Större evenemang, möjligen i samarbete med LKAB och Boliden, finns också i planen. Men detaljerna är kommunen förtegen med ett tag till.
– Jag vågar inte säga något, men det kan både handla om idrott och kultur.
Ann-Sofie Malmefjäll poängterar att kommunen även tittar på utveckling på landsbygden.
– Vi märker ett ökat tryck, att det blir mer och mer attraktivt att flytta utanför staden.
Så här kan bebyggelsen för nästa etapp av Repisvaara kan se ut. 650 bostäder planeras. Bilden är skapad i ett tidigt skede av projektet.
Sedan tidigare har kommunen identifierat bostadsbyggande i A-lägen som en viktig utvecklingsfaktor. Exempelvis fjällnära med området Repisvaara, och strandnära vid Vassaraälven och Nuolajärvi.
Nästa stora område som detaljplaneras är Gällivare 18:13 på Repisvaara. 650 bostäder där flerbostadshus och tätare radhusbebyggelse ska utgöra grunden.
– Det är lite av den förlorade länken mellan Dundret, Repisvaara och stadskärnan. Vi tänker oss en tätare struktur som samtidigt tar vara på de naturvärden som finns i området, säger Johan Eriksson Buhr, samhällsbyggnadsstrateg.
Johan Eriksson-Buhr, samhällsbyggnadsstrateg.
Kommunen vill även stärka centrum genom förtätning, men här måste man invänta andra projekt som påverkar, bland annat Multiaktivitetshuset och en parkeringsanläggning.
Den senaste prognosen är att Multiaktivitetshuset kan tas i drift i slutet av 2027, men projektet kommer även att pågå under 2028.
– Det finns gott om möjligheter att skapa både bostäder och arbetsplatser genom att komplettera och bygga på befintliga fastigheter. Behov finns även av fler hotellrum, säger Johan Eriksson Buhr.
Så här är det tänkt att Multiaktivitetshuset ska se ut.
Ytterligare en faktor är den kulturmiljöanalys gällande tätorten som påbörjats.
– Kulturvärden i Malmberget har tidigare kartlagts noga med anledning av omvandlingen. Men Gällivare är också intressant. Det är ett bra tillfälle att inventera bebyggelsen nu, och åskådliggöra befintliga värden i den fysiska miljön att bygga vidare på när vi väver ihop två samhällen till ett. Det finns bland annat ett antal fina hus från slutet av 1950-talet och 1960-talet som vi behöver förhålla oss till. Vi har ännu inte tagit något tydligt samlande grepp kring hur arkitekturen kan stå i centrum för stadens utvecklingsresa. Omsorgsfull arkitektur är en avgörande faktor för stadens och landsbygdens tillväxt och attraktionskraft.