I början av juni gick Vattenfall eldistribution ut med att bolaget erhållit förhandsbesked från Svenska kraftnät om tilldelning av effekt på 1500 megawatt (MW) till år 2030 i Luleå/Boden-området.
Vem som dragit vinstlotten var höljt i dunkel, eftersom Vattenfalls kölista på kunder som bokat effekt inte är offentlig.
En kort tid efter det kom ett par ledtrådar. Luleås kommunalråd Carina Sammeli (S) reste krav på att tilldelningen av eleffekt måste pausas och systemet för bokningar ses över.
Detta följdes av ett debattinlägg i Dagens Industri där ståljätten SSAB, Uniper och Talga slog fast att utebliven eltilldelning hotar den gröna omställningen.
Bolagen planerar tunga industriprojekt i Luleå och gav förslag om förändringar. Exempelvis att en myndighet ska ta över ansvaret för planeringen av elnätet, att stegvis effekttilldelning ska tillämpas så att fler aktörer kan komma igång, och att samhällsnytta ska vägas in när önskemål om effekt ska tillgodoses.
Det var alltså H2 Green Steel som stod på tur och håvade in det efterlängtade beskedet.
– Väldigt viktigt, förstås. Vi har haft en dialog med aktörerna under längre tid, säger Karin Hallstan, presschef vid H2 Green Steel.
Hon avslöjar att bokningen av effektbehovet gjordes redan innan H2 Green Steels projekt lanserades publikt, vilket skedde i februari 2021.
– Våra grundare och den tidiga projektgruppen visste att det här var en avgörande faktor och ansökte om effekttilldelning tidigt.
När gjordes ansökan?
– Jag kan inte säga det. Men vi var tidiga och proaktiva i processen.
H2 Green Steels entré gjorde samtidigt att SSAB höjde tempot i sin omställning, från år 2045 till 2030. Det beskedet kom i början av 2022. Då hade H2 Green Steel uppenbarligen redan placerat sig före i kön.
Enligt H2 Green Steels beräkningar kommer man förbruka 9,5-10 terawattimmar (TWh) per år i sin första fas, då 2,5 miljoner ton stål ska tillverkas. Efter 2030 går man upp på en årsproduktion om 5 miljoner ton. Då behövs 13–17 TWh.
För full produktion uppger H2 Green Steel att det behövs en effekt på 2000 MW. Och det räknar man att vara i hamn med.
– Vi har omkring 2000 MW. Effekten kommer att trappas upp över tid, säger Karin Hallstan.
Vem ska man då köpa elen från? I tidigare avtal med norska Statkraft och finska Fortum har man säkrat ungefär hälften av det som behövs i första fasen.
Den vattenkraft som finns i norra Sverige är planerbar men används i allt högre grad för att balansera elproduktionen i landet.
– Antingen kommer vi köpa mer från samma aktörer eller så från andra aktörer. Vi tecknar så mycket som behövs för att våra långivare och investerare ska känna sig trygga med framdriften av projektet. Vår elportfölj kommer vara diversifierad, bestå av både långa och korta avtal och vi kommer även köpa från spotmarknaden, säger Karin Hallstan.
Är ni trygg med att ni kommer att lösa det?
– Det är vi.
Har ni någon förståelse för de krav som reses från Luleåhåll?
– Processen om hur ansökan och tilldelning sker har varit tydlig för alla. Informationen har funnits där. Sedan skriver vi under på att det behövs mer kraft och elproduktion i regionen.
Vilka är de största återstående frågorna för er?
– Avtal om malmleveranser och en pågående finansiering. Efter sommaren kommer aktiviteter kopplade till vårt industriområde kraftigt att ta fart.