Luleås framtidsland! Stubbar, grenar, rötter dikat vatten och bråte består Hertsöfältet av i dag.
– Det är inte så mycket att se ännu. Ändå har vi redan haft internationella delegationer som besökt området, säger Robert Eriksson, projektchef för Luleå industripark, där Hertsöfältet och Svartön ingår.
Internationella delegationer har redan besökt Hertsöfältet trots att utvecklingen bara är i sin linda. Kommunen planerar för ett visitors center, säger Robert Eriksson.
Bland annat därför planerar Luleå kommun att själv lägga beslag på den sista tomten som är ledig. Den kan passa bra för ett platskontor och ett "visitors center" med konferensmöjligheter.
– Luleå kommer vara en besöksanledning för industriturism i framtiden.
Hertsöfältet ligger ett par kilometer öster om den yttersta bebyggelsen på Hertsön, Hertsö ängar. Det senaste året har utvecklingen tagit fart på den slumrande mark där Stålverk 80 en gång planerades. Något som fortfarande mindre vägar och upplagsytor påminner om.
Där ett av norra Sveriges tyngsta industrinederlag utspelades tar Luleås utveckling nu fart.
Gamla Lövskärsvägen går genom området, som även innehåller vissa lämningar från Stålverk 80-epoken.
Luleå energi bygger en transformatiorstation i ena änden av Hertsöfältet.
Gräsörsvägen delar området. I nordöstra hörnet bygger Luleå energi en matarstation, en viktig anläggning för den framtida kraftförsörjningen. Grävmaskiner arbetar. Grunden på fastigheten är lagd och väggarna på väg upp.
På samma sida ska Lindab profil och Duroc rail, två industriföretag som måste flytta från Svartön, bygga upp sina nya anläggningar.
– De lite mindre företagen hålls på den sidan och de större på andra, säger Eriksson.
Först ut. Luleå energi bygger en transformatiorstation.
Hertsöfältet och Svartön utgår Luleå industripark.
I närheten av där Gamla Lövskärsvägen korsar Gräsörsvägen stannar vi och blickar ut över tio hektar stubbar, rötter, grenar, dikat vatten och kvarlämnad bråte.
– Här ska Talga bygga sin fabrik, konstaterar Robert Eriksson.
I maj vann miljödomen för schackt- och dagvattenarbeten laga kraft vilket innebär att markarbeten kan inledas på allvar. Några sprängarbeten blir det inte tal om. I stället behöver marken, som fläckvis är blöt, fyllas ut.
Markområdet är blött och snarare i behov av att fyllas ut än av sprängningar, konstaterar Robert Eriksson.
Ett kvarlämnat älgtorn står på marken där Luleå kommun huggit och förberett. Tio hektar som är först ut på Hertsöfältet av de tunga etableringarna. "Här ska Talga bygga sin fabrik", säger Robert Eriksson.
– Arbetet kommer att ske successivt under sommaren.
Då är det kvarlämnade älgtornets öde beseglat. På fotografens inrådan klättrar Robert Eriksson upp i tornet, som svajar betänkligt.
Kanske finns fler torn i närområdet. Ytterligare stora områden återstår att hugga. Den spanska konstgödseljätten Fertiberias markanvisning på 40 hektar ligger norr om Talgas mark. I västlig riktning ska ytterligare tio hektar avverkas.
Goda utsikter för Luleås industriella utveckling. Robert Eriksson blickar ut över marken där Talga ska bygga en fabrik.
Luleå kommun undersöker möjligheterna till att skapa ytterligare industrimark vid Hertsöfältet.
Intresset för etableringar kopplat till Luleå industripark är stort. Robert Eriksson uppskattar att Luleå just nu har kontakt med ett tiotal företag av varierande storlek.
– Det finns ett grönområde kvar och vi tittar på om det finns möjlighet att hitta ytterligare mark. I framtiden kan man tänka sig att det dyker upp behov för företag som etablerar sig i symbios med befintliga industrier.
Viktiga passagen mellan Hertsöfältet och Svartön. Gräsörenbron kommer att få en vakt i framtiden. Här kan tung trafik från Hertsöfältet passera på väg mot Luleå hamn, och tvärtom.
Vi fortsätter efter vägen tills vi når Gräsörenbron, som förbinder Hertsön med Svartön. Där är det stopp. Grinden över bron är låst. Några tärnor dyker i sundet, som är känt för att erbjuda bra fiske. Det dånar från ett fartyg som lossar i Luleå hamn, som skymtar söderut.
– Bron håller för tunga transporter. Vi tittar på en väglösning som kan avlasta Hertsövägen. Här kommer det anläggas en vakt i framtiden, säger Robert Eriksson.
På den här skissen syns etableringarna på Hertsöfältet med respektive markanvisning.
På andra sidan bron fortsätter vägen över Svartön. Väster om vägen ligger SSAB, österut finns marken där LKAB ska anlägga Reemap, en samling anläggningar där gruvavfall ska förädlas till sällsynta jordartsmetaller och fosfor för mineralgödsel.
– Det är ganska mäktigt att tänka sig hur det kommer se ut här om 5-10 år, säger Robert Eriksson.
Så här kan Reemap, LKAB:s cirkulära industripark, se ut.
Så här kan Talgas anläggning se ut.