Eskil Johansson, anläggningsingenjör, och Tord Eriksson i maskinsalen.
Laxede kraftstation, strax utanför Harads, mellan Boden och Jokkmokk. Här har Vattenfall förnyat två av tyre aggregatet, installerat en ny transformator samt ny teknik i form av sensorer. Arbetet genomfördes 2017 och 2019.
– Laxede är ett väldigt bra exempel. Här har vi ökat verkningsgraden i kraftverket med 2,3 procent, säger Tord Eriksson, tillförordnad vd vid Vattenfall vattenkraft AB.
En trappa ned från maskinsalen finns generatorplan, där Tord Eriksson befinner sig här.
Aggregat, dammar, utskovsluckor, ställverk och transformatorer har de senaste 20 åren renoverats och bytts ut. Modern teknik gör anläggningarna effektivare.
– De flesta av våra kraftverk är från perioden 1950-1960. Det betyder att flera av huvudkomponenterna uppnått den ålder där de behöver bytas ut, säger Tord Eriksson.
Eskil Johansson, anläggningsingenjör, och Monica Nordlund, kommunikationsansvarig, i samspråk i maskinsalen vid Laxede kraftverk.
2003 renoverades Harsprånget. Därefter har arbete genomförts i bland andra Messaure, Porsi, Akkats, Laxede, Letsi och Ligga.
– Arbetet i Akkats var lite speciellt. Där installerade vi två nya turbiner i stället för den gamla.
Av större arbeten i Luleälven står Vietas närmast på tur (2026). Mindre arbeten, där ställverk och transformatorer byts, ska genomföras i Vittjärv (2023), Harsprånget (2024 och 2029), Ritsem (2025) och Porjus (2028).
Lyckat exempel. "Här har vi ökat effekten i kraftverket med 2,3 procent", säger Tord Eriksson, som befinner sig vid en av turbinerna i Laxede kraftverks innersta.
Vattenfall genomför liknande arbeten i kraftverk i andra delar av landet, exempelvis Stugun och Gardikfors.
Inräknat även våra dammar är investeringarna på en miljard per år. Vattenfalls anläggningar producerar cirka 30 terawattimmar (TWh) per år, varav Luleälven utgör cirka 13 TWh per år. Effektiviseringar har hittills ökat årsproduktionen med cirka en procent.
– Det här är lönsamma investeringar för oss och av betydelse för landet. Vattenkraften kommer ha en ännu större roll i framtiden som reglerkraft, säger Tord Eriksson.
Tre turbiner finns vid Laxede kraftverk utanför Harads. Två av dem är moderniserade. Den tredje är från 1980-talet och används inte hela tiden.
I stället för baskraft förutspås vattenkraften få en alltmer utpräglad roll som balansspelare, att täcka upp för väderberoende och icke planerbar produktion. Huvudsakligen från vindkraft men också solkraft.
Vattenfall har tre kraftverk i Skellefteälven, och ett gemensamt regleringsföretag med Skellefteå kraft, som har ett drygt tiotal anläggningar i älven.
Kartan är framtagen i samband med att Skellefteå kraft identifierade hinder för ett jämnare flöde genom Skellefteälven.
Ett liknande förnyelsearbete pågår även inom Skellefteå kraft, som totalt producerar 2,6 TWh per år från vattenkraft. En studie som gjordes av Skellefteälven 2016 visade på ett antal flaskhalsar och en potential att öka effekten med hela 30 procent.
– Vi behöver få ett jämnare flöde genom älven, och då behöver vi göra ett antal åtgärder, säger Daniel Norberg, anläggningsstrateg vid Skellefteå kraft.
Rengård kraftstation i Skellefteälven, söder om Jörn.
Bolagets bevekelsegrund är desamma som Vattenfalls.
– Vi vill kunna utnyttja kraftsystemet på bästa sätt och samtidigt bidra till omställningen och de stora satsningar som planeras i norra Sverige.
En ny vattendom för Grytfors kraftverk (2021) och renovering av ett aggregat i Finnfors (2022) har ökat effekten. Just nu pågår ett större arbete vid Rengårds kraftstation, där ett aggregat har renoverats och ett nytt aggregat ska på plats 2024.
– Åtgärderna dubblerar effekten i Rengård, säger Norberg.
Daniel Norberg, anläggningsstrateg.
I Sällsjö i Indalsälven pågår renovering av ett aggregat. 2023 står Selsfors på tur och 2025 Finnfors.
– Vi utreder även andra satsningar, men ingenting är klart, säger Daniel Norberg, som bedömer att Skellefteå kraft investerar ungefär 300 miljoner per år.