Andelen tjänstejobb i Sverige har förändrats rejält sedan 1995 fanns det då de uppgick till358 000 tjänstejobb i Sverige. 2022 fanns 808 000 tjänstejobb.
För varje nytt industrijobb som skapas i norra Norrland följer också 1,5 tjänstejobb. När då prognosen från LTU är 20 000 nya industrijobb de kommande 20 åren följer 20 000 jobb i tjänstesektorn och 10 000 ytterligare jobb. De närmaste 20 åren, eller snabbare. Siffrorna presenteras av arbetsgivarorganisationen Almegas chefsekonom Patrick Joyce.
– Syftet är att uppmärksamma att tjänsteföretagen är en viktig del i att det här ska fungera för att lösa kompetensförsörjningen. Vi ville framförallt uppmärksamma de berörda kommunerna att tänka på vad de kan göra för att säkra de här jobben.
Rapporten presenterades i Luleå och på plats fanns både representanter från tjänsteföretag som Afry, Norconsult och Randstad tillsammans med lokala politiker. Att skapa 50 000 nya jobb i de två nordligaste länen som har 525 000 invånare kommer inte att vara möjligt utan samverkan mellan företag och politik.
– Företag har berättat att de har svårt att hitta folk lokalt och att de ibland försöker värva från varandra. Det är en kortsiktig lösning som inte är bra för branschen eller Norrbotten, säger Joyce.
Almegas chefsekonom Patrick Joyce ligger bakom rapporten som nått slutsatsen att de pågående industrisatsningarna i Västerbotten och Norrbotten kan resultera i 50 000 nya jobb.
Det finns diverse olika undersökningar som pekar på en flyttvilja från söder till norr, men en vilja är inte samma sak som en faktisk flytt.
– Hur mycket man än hoppas att folk ska flytta från Skåne till Norrbotten, och många säger att de kan tänka sig det, så kan det bara var en del av lösningen.
Patrick Joyce är tydlig med att jobben inte kommer att kunna tillsättas lokalt, även om det är viktigt att få fler att vilja stanna i länet. Det krävs istället omfattande arbetskraftsinvandring och där växer orosmolnen.
– Ni kommer behöva specialister som idag sitter i andra länder där lönerna är lägre och som har incitament att flytta till bra jobb i Norrbotten. Där måste politiken spela med, säger Joyce.
– Men just nu har vi en regering som vill försvåra arbetskraftsinvandring. Det första steget från 1 november där lönegolvet höjs till 27 400 kronor slår kanske bara mot vissa tjänstebranscher.
Det största slaget väntas i stället komma under nästa år då en utredning tillsatt av regeringen väntas lägga förslag på att höja lönegolvet för att få arbetstillstånd i Sverige till 34 100 kronor - medianlönen.
– Där arbetar Almega just nu för att i första hand få dem att inte lägga förslaget, men om de ändå gör det ha goda undantagsmöjligheter.
Tabell från Almegas rapport: "Den gröna omställningen i norra Norrland - Tjänstesektorns roll" över nya jobb i Norrbotten kommande 20 åren.
Regeringen skulle kunna undanta de jobb som det råder nationell brist på från lönekravet. Men det räcker inte, menar Joyce.
– Det kanske inte är svår brist på vissa vård- och omsorgstjänster i landet som helhet, men det kan definitivt vara det i Norr- och Västerbotten. Då måste man kunna ta in arbetskraft från utlandet dit.
Att göra så kräver inte någon lagändring utan är möjligt inför ramarna för systemet idag.
Förutom politiska hinder att locka utländsk arbetskraft är bostadsfrågan ständigt återkommande. Patrick Joyce tror att vi helt enkelt kommer att vara tvungna att acceptera fly in-fly out som en övergångslösning.
– I första skedet får ni vara beredda att hitta den arbetskraft som behövs på alla sätt som är möjliga. Är det fly in-fly out, är det tillfälliga kontrakt eller är det de som stannar permanent. Det gäller att prova alla lösningar. Jag tror ändå att det på sikt kan stabilisera sig. Men vägen dit kan se ut på olika sätt, säger Patrick Joyce.