I Finland och Norge är ersättningsnivåerna för vindkraftsetableringar 20-30 gånger högre än i Sverige.
– Direktiven är mycket tydliga. Vi vill se en modell med någon form av incitament, säger Strandhäll.
Frågan är högaktuell sedan regeringen i slutet av februari lade fram lagrådsremissen om att tidigarelägga kommunernas veto i tillståndsprocesser för vindkraftsparker.
Förändringarna föreslås för att inte tidsödande prövningar ska drivas i onödan. Vindkraften pekas ut som en bärande faktor för att Sverige år 2040 ska nå 100 procent fossilfri energiproduktion.
– Det kommunala vetot har, i sin nuvarande form, kritiserats för att göra tillståndsprövningen ineffektiv och oförutsägbar. Kommunen ska ha kvar sitt inflytande vad gäller vindkraft samtidigt som det ska bli tydligare för alla inblandade vad som gäller, säger Annika Strandhäll.
Motståndet mot vindkraftsparker är dock starkt på många håll i landet. Lagrådsremissen innehöll därför även en utredning av frågan om en övergripande ersättningsmodell för kommuner som får vindkraftsetableringar.
Och det är snabba ryck.
– Vår plan är att lägga fram en proposition till riksdagen i början av april, säger Strandhäll.
Annika Strandhäll, klimat- och miljöminister.
Vilken effekt tror ni att incitamenten får?
– Vi hoppas att fler kommuner kommer att se en tydlig uppsida för lokalsamhället.
Jämförelser har gjorts med Finland och Norge, där ersättningsnivåerna ligger 20–30 gånger högre än de avtal som tecknas i Sverige. Möjliga lösningar som förts fram är en variant på de bygdemedel som utgår till vattenkraftskommuner, eller en fastighetsskatt för anläggningar som kommer aktuell kommun till godo.
– Jag vill inte spekulera i någon modell. Det får utredningen titta på.
Innefattas även redan etablerade vindkraftsparker?
– Det får också utredningen titta på.
Centrum i Jörn. En av de bygder som kan få del av ett särskilt stöd.
Finns det risk att ett incitament splittrar lokalsamhället? Exempelvis att medlemmar av samebyar är beroende av mark till renbete på ett annat sätt än andra markägare.
– Jag känner mig inte så bekymrad över det. Om människor eller intressen riskerar att komma i kläm så upptäcks det i prövningen enligt miljöbalken. Den tummar vi inte på, säger Annika Strandhäll.
Malås kommunalråd Lennart Gustavsson (V) har tidigare sagt att han tycker att regeringen bör titta på grannländernas modell, och att stödet bör vara en kombination av pengar till kommunen och bygden.
I februari presenterade regeringen också planer på utbyggnad av havsbaserad vattenkraft.
Havsbaserad vindkraft ska huvudsakligen etableras i södra Sverige.