"Vi vet hur man skapar goda livsmiljöer och varför folk flyttar till en ort", säger Jenny Lindberg.
Projektet heter Samvandling norr och drivs av intresseorganisationen Samforma och Rädda barnen.
– En utmaning är att få till stånd samhällen som är socialt hållbara, inte bara hållbara ur ett klimatperspektiv. Ett hållbart samhälle är ett samhälle där man vill bo kvar och flytta till, där alla åldrar och kulturer får plats att leva och utvecklas och där man känner sig delaktig, säger Jenny Lindberg, projektledare.
Möjligheter och behov av nya samverkansformer ska utredas. Det ska också bestämmas vilka kommuner i Norrbotten och Västerbotten som ska ingå.
Tanken är att ta fram en modell som kan appliceras på flera orter för hur idéburen sektor, med exempelvis studieförbund, kulturföreningar, byaföreningar och idrott, kan samarbeta med kommuner och näringsliv, och därigenom införlivas i arbetet.
– Vi har Agenda 2030 och andra handlingsplaner och överenskommelser som ska reglera omställningen till ett hållbart samhälle, men de når inte fram när det handlar om så här stora investeringar som sker i så högt tempo. Civilsamhället hamnar utanför, och näringsliv och offentlig sektor ror inte detta i land själva, säger Jenny Lindberg.
Jenny Lindberg, projektledare, vill kunna knyta forskning till projektet, något som Eugenia Segerstedt bedriver vid Luleå tekniska universitet.
Hon har tidigare bott i Kiruna, och haft flera olika uppdrag inom kommunens verksamhet kopplat till samhällsomvandlingen, och noterat vilka utmaningar man stött på med bland annat bostadsbrist och lösningar med "fly in, fly out".
– Vi hade välkomnat ett sånt här initiativ i det arbetet, säger hon.
Samforma och Rädda barnen hoppas även kunna knyta forskning vid Luleå tekniska universitet till projektet.
Eugenia Segerstedt, biträdande universitetslektor i arbetsvetenskap vid LTU och expert på social samverkan, har tidigare gjort en avhandling om samhällsomvandlingarna i Gällivare och Kiruna.
– Tyvärr har utvecklingen i de kommunerna i vissa fall gått åt fel håll och lett till besvikelse bland medborgarna. Det finns mycket att lära där, säger Eugenia Segerstedt.
"Civilsamhället bygger förtroenden till medborgare som offentlig sektor har svårt att nå. Exempelvis utlandsfödda och ungdomar", säger Eugenia Segerstedt.
– Här kan civilsamhället hjälpa till. Vi vet hur man skapar goda livsmiljöer och varför folk flyttar till en ort. Med våra redan uppbyggda kanaler borde vi vara attraktiva att samverka med. Några kan exempelvis infrastruktur, andra kan kulturfrågor. Till exempel Rädda barnen sitter på stor kunskap om barnperspektivet med delaktighet och tillgänglighet, säger Jenny Lindberg.
Hon fortsätter:
– Idéburen sektor kan också agera kraftfullt. Vi är både långsamma och snabba, men när det blir en kris, exempelvis som kriget i Ukraina, är vi mycket snabbare än offentlig sektor.
– Civilsamhället bygger förtroenden till medborgare som offentlig sektor har svårt att nå. Exempelvis utlandsfödda och ungdomar, säger Eugenia Segerstedt.
Eugenia Segerstedt och Jenny Lindberg trycker på vikten av att civilsamhället får vara med i samhällsomvandlingen.
Arbetet med kartläggningen startar under hösten. Orter som Boden och Skellefteå kommer sannolikt att finnas med. Ett konkret exempel är att projektet hoppas kunna hålla ett dialogcafé i Boden om hur man skapar mötesplatser, där representanter för kommunen och H2 Green Steel kan medverka.
Kommuner, länsstyrelsen, regionen och näringsliv är aktörer som man vill knyta kontakter med.
– Alla parter måste medverka för att det ska bli bra, säger Eugenia Segerstedt.
Samverkan norr är inbjuden till den digitala konferensen Sociala innovationer i norr i mitten av oktober, som i år har fokus just på samhällsomställningen. Där är LTU en av arrangörerna.