Det beskedet lämnar Katarina Brodin, chefsrådman vid mark- och miljödomstolen i Umeå.
– Vi vet inte ännu vad det här innebär, säger hon.
Beskedet om att pausa prövningarna fram till att konsekvenserna för elproduktionen är utredda finns i Tidöavtalet, som träffats mellan Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna.
Brodin betonar att något beslut inte är fattat av regeringen.
– Vi vet ännu inte när eller på vilket sätt som processen ska stoppas, säger hon.
Prövningen av miljötillstånd inom vattenkraften är kopplade till att lagstiftningen i miljöbalken ska anpassas till EU:s regelverk. Ett antal mål portioneras ut vid två tillfällen varje år enligt den nationella planen.
I februari inleddes arbetet med tre anläggningar i Rickleån, som Skellefteå kraft vill riva. I september fylldes det på med Torneälven, med Kengis bruk och Ekfors anläggningar i biflöden.
Mark- och miljödomstolen i Umeå har fått förstärkta medel för att klara arbetet med vattenkraften: ett tekniskt råd, en rådman, en beredningsjurist och administrativ personal har anställts.
För att även klara de miljöprövningar som tillkommer inom den gröna omställningen, exempelvis för gruvor, infrastruktur och industrier, har domstolen beviljats utökade resurser för att anställa fem domare och en domstolshandläggare. Även fler tekniska råd med erfarenhet från processindustri ska rekryteras.
Ytterligare en lång rad olika projekt är på ingång. Exempelvis planeras nya vindkraftsparker och kraftledningar för att elproduktionen ska räcka till och att elförsörjningen ska fungera.
Farhågor har funnits att prövningen av vattenkraften ska sinka miljöprövningar kopplade till de nya industrierna. Nu kan det möjligen bli tvärtom.
Om arbetet med vattenkraften sätts på paus, vad händer då med de öronmärkta resurser som domstolen fått? Kan det innebära att ni kan lägga mer kraft på miljöprövningar inom den gröna omställningen?
– Det kan jag inte svara på, säger Katarina Brodin.
Det finns också fler faktorer. Domstolen är beroende av att andra myndigheter, exempelvis länsstyrelsen, kan hålla takten i processerna. Om rättskedjan går i otakt är inget vunnet.
– Jag vet inte hur de har det på länsstyrelserna. Och jag vill inte spekulera åt något håll, utan vi avvaktar vidare besked, säger Katarina Brodin.