– Vi måste tänka helt nytt, säger Helena Renström, marknadschef vid Skellefteå kommun.
Det platsvarumärke som Skellefteå skapade för tio år sedan är kompassen i arbetet. "Ge idéerna plats" lyder formuleringen som togs fram efter en bred dialog i samhället.
– Vi såg ett behov av att jobba med stoltheten för platsen. Den bild som tog form var att vi är en bygd med en väldigt stark entreprenöriell anda. Vi är vana att lösa saker själv. Idéskapandet har drivit utveckling inom musik, företagande och så vidare, säger Renström.
Egenskaperna kommer väl till pass när Northvolts etablering nu tvingar Skellefteå att växa i rekordfart, något som ställer helt nya krav som kommunen måste svara upp mot. Att locka till sig kompetent arbetskraft är kanske den hårdaste nöten att knäcka.
– Kompetensförsörjningen är högst på min lista varje dag, säger Renström.
Från början av 2019 har Skellefteås befolkning ökat med ungefär 1000 personer. Men det räcker inte långt.
En analys som konsultföretaget Ramboll gjort visar att staden måste dubblera inflyttningstakten fram till år 2030, från 2000 per år till 4000 per år.
Larmklockorna ringer ännu högre när en studie från Umeå universitet över yrkesstruktur och flyttmönster visar att 86 procent av inflyttarna i Skellefteå kommer från Norrbotten eller Västerbotten.
– Den insikten styr hela vårt arbete nu. Samma utveckling är på gång i Boden, Luleå, Piteå, Gällivare. Det håller inte att vi tar av varandra. Vi behöver i stället jobba ihop och tänka på helt nya sätt.
De nya Skellefteåborna ska alltså lockas från andra delar av Sverige och från andra länder. För att lösa det fokuserar Skellefteå på tre nya arbetsmetoder:
1) Närmare dialog med företagen.
– Vi har vässat vår samverkan och jobbar mycket tätare gentemot företagen än tidigare. Det handlar bland annat om att matcha företagens efterfrågan med tillgång till arbetskraft och utbildning. Det kan vara kampanjer och event på olika platser, även om många varit digitala under pandemin.
Rapporten från Umeå universitet visar också ett något vikande underlag av kvinnor.
– En gemensam utmaning för alla etableringar i norr är att vi inte får förstärka den trenden. Det gör vi genom att visa upp industrijobb på ett sätt som attraherar alla, oavsett varifrån du kommer, vilket kön du har, könsidentitet, funktionsvariation och så vidare, säger Helena Renström.
2) Medflyttning.
– En förstudie som vi gjort visar att det är en flaskhals vid nyanställningar att även partnern ska få jobb. En oerhört viktig bit, och här vill vi bli flexiblare och hitta nya vägar och samarbeten.
3) Enkelt att hitta boende.
– Vi behöver lätta på trycket i bostadssituationen tills att vi byggt ikapp. 1200 bostäder kommer ut på marknaden 2022 och 1000 bostäder ska byggas årligen fram till 2030, men vi behöver också kika på andra lösningar. De höga priserna gynnar inte inflyttning av barnfamiljer. Bland annat har vi gått ut med en kampanj till Skellefteåborna för de ska se möjligheten med boenden som kan användas till uthyrning.
Renström fortsätter:
– Det gäller även områden utanför tätorten, exempelvis Klutmark, Burträsk och Lövånger. Trenden är att de växer. Här finns det fortfarande hus till vettiga priser. Folk från andra länder söker sig hellre till landsbygden.
Liknande erfarenheter som Skellefteås ligger bakom ett samarbete som Luleå och Boden drar igång i år. Stora pensionsavgångar fram till år 2030 ska ersättas, samtidigt som kommunerna behöver inflyttning av ny arbetskraft till etableringar, indirekta jobb som spiller över i andra branscher och en ökad offentlig sektor, exempelvis undersköterskor och pedagoger.
Enligt kommunernas beräkning handlar det om 6000–10 000 fasta arbetstillfällen och 5000–6000 arbetstillfällen under en uppbyggnadsfas.
– En enorm utmaning och otroligt viktigt för välfärden att vi lyckas. Vi måste tänka brett, inte minst kring utbildningar. Till exempel genom att få fler lärarstudenter att stanna i regionen och få fler från arbetskraftreserven att söka utbildning, säger Viktor Kåreborn, projektledare.
Arbetet utgår från funktionen Kompetenslotsen, som Luleå kommun och näringslivsbolaget Luleå Business Region startade hösten 2020.
Den tar fasta på företagens behov och förenklar för företagen att hitta bästa lösning för anställningar genom insatser kring matchning och utbildning.
– Vi ska fördela arbetsuppgifter mellan kommunerna, och även jobba mycket tillsammans. Eftersom det handlar om att rekrytera från andra regioner och länder måste vi ta fram nya arbetssätt. Exempelvis kan det handla om att samverka med talangportalen Minddig när det gäller jobb till medföljande, att göra riktade insatser gentemot företag i södra Sverige som tvingats varsla och att lyfta fram paketlösningar för boende, utbildning och karriärmöjligheter, säger Anna Broström, chef på arbetsmarknadsförvaltningen i Luleå.
Gällivare följer Skellefteås resa noga och bygger från grunden. Ett arbete pågår med att ta fram ett platsvarumärke och en strategi som ska förändra bilden av orten.
– Vi har haft mycket kontakt med Skellefteå, och inspirerats av det de åstadkommit. Det vi har att tampas med är en bild av Gällivare som en otydlig plats långt i norr, känd för gruva, kyla, machokultur och vacker natur, säger Maria Lindgren, kommunikationschef vid Gällivare kommun.
Närheten till fjället och skidanläggningen Dundret är närmast unik.
– Dundret, Laponia världsarv och allt det är absolut Gällivare. Men för att bredda bilden måste vi visa på karriärmöjligheterna, restaurangerna och kulturen. Gällivare är i centrum för gruvomställningen i världen, ett högteknologiskt nav med mångfald och ett fantastiskt föreningsliv.
Förutsättningarna är inte helt fel.
Samhällsomvandlingen har kommit en bra bit på vägen. På plats i centrala Gällivare finns redan flera nya profilbyggnader; Kunskapshuset, nya sporthallen, och ishallen. Snart startar också bygget av Multiaktivitetshuset, med lokaler för idrott, äventyrsbad, gym, restaurang och kultur. Träbyggnaden har ritats av kanadensiske arkitekten Michel Green, som också designat Paris och New Yorks största träbyggnader.
– Satsningarna skapar framtidstro och en känsla av att staden vill framåt, säger Maria Lindgren.