Ny vardag för hälsocentralen närmast Northvolt

Ett stort coronautbrott på Northvolt satte hård press på Ursvikens hälsocentral vintern 2021. Idag två år senare har r-nummer blivit personnummer och patientbesök på engelska har blivit vardag. Nästa år ska Bodens välkomna första etappen av gästarbetare för bygget av H2GS stålverk och redan nu rustar kommun, region och stålbolag för att vården ska vara redo om så krävs.

Vintern 2021 var en hektiskt tid för Ulrika Stenlund, Linnea Lindh och de andra på Ursvikens hälsocentral. Dokumentation och testning av covidpositiva belastade verksamheten, i synnerhet de som kom från Northvolts byggarbetsplats. Idag är läget ett annat.

Vintern 2021 var en hektiskt tid för Ulrika Stenlund, Linnea Lindh och de andra på Ursvikens hälsocentral. Dokumentation och testning av covidpositiva belastade verksamheten, i synnerhet de som kom från Northvolts byggarbetsplats. Idag är läget ett annat.

Foto: Pär Bäckström/ Frilans

Norra Sverige2023-09-26 11:00

Boden vandrar just nu i Skellefteås fotspår, med ungefär två års fördröjning. H2 Green Steel planerar för en tillströmning av gästarbetare under nästa år. 

Även vården behöver vara redo för att upp till 1500 gästarbetare tillkommer till Bodens 28 500 invånare.

Kommunen, Region Norrbotten och H2 Green Steel har inlett gemensamma samtal där blicken riktats mot Skellefteå. När Northvolt accelererade sammanföll det nämligen med coronavintern 2020-2021 och Ursvikens hälsocentral utsattes för hårt tryck.

***

undefined
En flygbild över Northvolts område så som det ser ut sommaren 2023. Under pandemivintern 2021 pågick arbetet för fullt med att bygga om området.
undefined
Vintern 2021 var en hektiskt tid för Ulrika Stenlund, Linnea Lindh och de andra på Ursvikens hälsocentral. Dokumentation och testning av covidpositiva belastade verksamheten, i synnerhet de som kom från Northvolts byggarbetsplats. Idag är läget ett annat.

Februrari 2021 pågick brinnande coronapandemin i Sverige. Samtidigt hade Northvolt ökat takten på byggandet av sin batterifabrik. De två sakerna hamnade på kollisionskurs och som många andra i Sverige drabbades gästarbetare av sjukdomen och en omfattande testningsrutin infördes. Varje morgon fick alla anställda som skulle in på området ta ett snabbtest.

– Visade det positiv så skulle de hit och få det dokumenterat i journalen, säger Ulrika Stenlund.

Hon är idag avdelningschef. Då var hon medicinsk sekreterare och det blev hennes och kollegornas jobb att varje dag skapa reservnummer för 20-30 personer.

– Vi fick en lista på mejlen på morgonen på de personer som behövde "r-nummer", de hade ju inga svenska personnummer, säger Stenlund.

Linnéa Lindh, chefsstöd och undersköterska arbetade i labbet.

– Så innan lunch skulle det skapas r-nummer, sen kunde jag lägga in proverna, genomföra provtagningen och skicka iväg dem.

Fördelen för Ursviken var att de redan hade en infektionsingång, något som många andra ställen fick skapa provisoriska av, och kunde slussa folk den vägen. Den vanliga mottagningen var på grund av pandemin begränsad, men det var ändå ansträngande för personalen att hantera läget.

– Jamen det blev ju en ganska stor omställning. Det är givetvis jättebra med etableringen som skapar inflyttning och arbetstillfällen. Men vad vi upplevde var väl att för att upprätthålla en god och nära vård så hade regionen kanske inte tagit höjd för den tillströmning som blev, säger Ulrika Stenlund.

undefined
När Ursvikens hälsocentral öppnade portarna 2016 fanns redan då en egen infektionsingång, vilket blev en stor tillgång när covidpandemin bröt ut.

Ursviken låg närmast Northvolt och alla arbetare vände sig till hälsocentralen där oavsett var de bodde. Idag är läget ett annat, vissa r-nummer har förvandlats till svenska personnummer. Hälsocentralen inrymmer bland annat folktandvård och familjecentral och har 25 anställda och drygt 7100 listade patienter.

– Nu har det väl planat ut. Idag är det lite mindre. Det är om någon gör illa sig som de kommer, säger Ulrika Stenlund.

Hur är det med språkförbistringen?

– Jag tror ändå vi hanterar det ganska bra, tack och lov är vi ganska bra på engelska. Men det blir en del kroppspråk. Vi har haft en hel del kineser och de använder mycket Google translate. Så det gäller att hitta andra lösningar, säger Linnéa Lundh.

Hur märks kulturskillnaderna?

– Man märker väl att i många andra länder är det en läkare man träffar först. Här är det uppbyggt på ett annat sätt. Så det kan bli ett ifrågasättande. Men det brukar lösa sig när man börjar bena ner i vilka besvär de har, säger Ulrika Stenlund.

Ursvikens hälsocentral är idag beroende av stafettläkare. Men det finns viss ljusning, tack vare batterifabriken. När labbet behövde personal under sommaren dök en tjej från Turkiet upp i rullarna.

– Hennes man jobbar på Northvolt och det visade sig att hon är läkare. Så just nu pluggar hon svenska och ska göra kunskapsprovet för att kunna arbeta som läkare. Och hon vill ta fast anställning här, säger Ulrika Stenlund.

– Ja, vilken otrolig tur vi haft med henne, säger Linnea Lindh.

undefined
Ulrika Stenlund, avdelningschef och Linnéa Lindh, undersköterska, berättar att verksamheten vant sig vid besök på engelska.

***

I Boden väntas alltså stålverksbygget i Svartbyn ta ordentlig fart nästa år. För Region Norrbotten har redan tagna beslut fallit väl ut. I april öppnade Lärkan. Samtidigt väntas Hermelinen öppna hälsocentral i Sävast under hösten. På så vis har Boden gått från två till fyra hälsocentraler.

– Vi är i diskussioner med företaget och Bodens kommun inför nästa år, säger Krister Berglund, divisionschef Nära på regionen med ansvar för primärvård och tandvård.

Det finns flera frågor som behöver tas höjd för inför nästa år.

– Vi behöver reda ut om H2 tänker ha egen företagshälsovård i framtiden. Vi behöver också veta hur det akuta flödet kan påverkas, säger Berglund.

Fakta

Bodens kommun och H2 Green Steel har upprättat ett ramavtal för entreprenörsboenden på nio platser. Än så länge är ett bygglov beviljat för 132 bäddar. Ett bygglov för 660 platser är överklagat och resten är under projektering. Syftet med utplaceringen är att minska bördan på samhället, bland annat när det gäller primärvård. Men det ska också ge trivsammare förutsättningar för de arbetare som ska bo och jobba i kommunen. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!