Det statliga verket Svenska kraftnäts förhandsbesked om elnätsutbyggnaden riskerar att försena gröna industrietableringar efter kusten.
2000 megawatt (MW). Det är den effekt som Svenska kraftnät anser är möjligt att förstärka stamstationen i Norra Svartbyn fram till 2028–2030, enligt ett förhandsbesked i veckan.
Problemet är att efterfrågan på el från gröna industrier är mer än dubbelt så stor och att bolag som H2 Green Steel och konstgödseltillverkaren Gruopo Fertiberia behöver elen flera år tidigare.
Egentligen är det inga nyheter. Ekvationen med offensiva tidsplaner och enorma behov av energi som inte finns på plats har aldrig gått ihop. Många kritiker har bara väntat på att Svenska kraftnät ska tala klarspråk i frågan.
Så beskedet kan knappast ha överraskat regeringen?
– Jag vill inte kommentera överraskningsgraden. Det jag kan säga är att vi har en ständig dialog med Svenska kraftnät och att det inte är ett slutgiltigt besked. Som minister är jag stolt men inte nöjd. Stolt därför att förstärkningen av elnätet motsvarar tio Örebro vilket är mycket bra. Inte nöjd därför att jag tror att det går att ta fram något ännu bättre, säger Kashayar Farmanbar.
SSAB i Luleå ska ställa om sin verksamhet till år 2030.
Bodens kommunalråd Claes Nordmark och SSAB är tydliga med att de förväntar sig ett bättre besked. Vad gör regeringen?
– Regeringen har nyligen presenterat en samlad elektrifieringsstrategi. Vi har inte brist på pengar. Däremot behöver tillståndsprocesserna bli snabbare. Målsättningen är att halvera ledtiderna fram till år 2025. Vi ser över regelförändringar kopplade till hänsyn mot exempelvis markägare och klimatintressen. Vi behöver balansera regler mot att kunna bygga upp tillväxten tillräckligt snabbt. Det är omfattande förändringar på gång. Samtidigt har Svenska kraftnät skalat upp sitt arbete. Regeringen är tydlig med att alla myndigheter ska dra åt samma håll samtidigt.
Oroas regeringen över att etableringar kan försenas och i värsta fall går Sverige förbi?
– Vi är väldigt mån om att satsningarna ska hamna i Sverige och jag har personligen pratat med några av aktörerna efter beskedet. Vi känner inte oro men det är ett bekymmersamt läge.
"Omfattande åtgärder på gång", säger Khashayar Farmanbar (S) energi- och digitaliseringsminister.
Kösystemet innebär att längst kötid får el först. Går det att göra förändringar?
– Kösystemet bygger på 30 års förvaltning av elnätet och har fungerat bra. Men nu är det en ny situation och vi behöver göra avvägningar baserat på exempelvis den gröna omställningen och samhällsnytta. Företag kan prioriteras utifrån det. Det kan bli en förändring. Svenska kraftnät äger processen och kollar på det.
Är det realistiskt att lösa tidsschemat så att industrier kan vara igång i slutet av 2024 eller senast till 2026?
– Det är en imponerande tidsplan som vissa entreprenörer har men jag vill inte uttala mig om hur realistiskt det är. Jag konstaterar bara att det är en enorm utmaning om man vill plocka ut ett behov som motsvarar Storstockholms elanvändning utanför Boden. Samtidigt är det en process där alla berörda parter växeldrar. Nu är det industrin som driver stenhårt och släpar med sig kraftnätet, kommunerna och politiken. Den enigheten talar för att vi får se en snabb utveckling.
Utbyggnaden av elnätet riskerar att försena industriplaner i norra Sverige.
Det är ju inte bara svårt att få fram elen, det saknas ju enorma mängder elproduktion som ska täcka bolagens behov. Är det inte så att hela processen haltar?
– Den haltar inte just nu eftersom det finns ett kraftigt överskott i norr. En hel del av det kommer att gå till industrierna. Regeringen har i en ny strategi visat att vi kan få fram 2,5 gånger mer el än vad Sverige i dag förbrukar. Bland annat med vindkraft till havs.
Är det realistiskt att tro att vindkraftsutbyggnaden kan lösa stora delar av problemet och hinner genomföras i tid?
– Vi måste göra det. Och vindkraften är det snabbaste och bästa energislaget som vi har.
Vem ser till att ökad produktion möter behovet av el och utbyggnaden av nätet? Har de här frågorna lämnats till marknaden för länge?
– Det är jag som är ansvarig. 1996 besökte jag Harsprånget och fick klart för mig att Sveriges energiförbrukning var ungefär 140 TWh. 25 år senare tillträdde jag som energiminister och då var Sveriges energiförbrukning fortfarande 140 TWh. Marknaden har fått förvalta det här och gjort det bra. Men nu när vi står inför en situation där energiförbrukningen ska dubblas och förvaltningsläget har förvandlats till ett expansionsläge måste politiken ta ledartröjan, och det har vi gjort, säger Khashayar Farmanbar.